En av de frågor man får är om det finns ormar. Det finns orm! Ute på landet finns det många och många olika arter. På baksidan, en bit bort från träningscentret visade Mohan mig en grop med lite bråte, sten och grenar, kvistar mm – Här finns både kobra och en art av huggorm, Russel viper, sa han. Och medan vi stod där kikade ett nyfiket huvud upp bland alla grenar, men var snabbt försvunnen igen. En brun snok.
Bilden är skinnet som blir kvar när en orm ömsat.
Torsdag morgon och på väg i buss ackompanjerad av indisk Bollywood-musik på hög volym. TV, två stycken, med DVD och de är avstängda. Busstationen är full med bussar och alla ska fram samtidigt. På något vis tråcklar vi oss ut ur röran och vidare ut ur Batlagundu, min gamla hemstad.
Jag ska till Trichy, byte i Dindigul, för att hälsa på en annan organisation, Kudumbam. Deras verksamhet är mycket den samma som cirheps, men har också en försöksgård för ekologisk odling. På organisationen lär det finnas två svenska volontärer som går en kurs på Biskops-Arnös folkhögskola.
Kudumbam är tamil och betyder familj.
Lite dogma över videon, befintligt ljus och ljud !! och inget stativ
Här i byn finns en brunn, en helt öppen brunn som man kan hinka vatten ifrån. Här finns också två små vattentorn. Vattnet i brunnen räcker inte på långa vägar utan nu har det lokal panchayat (sammanslutning av några byar) satsat på en ledning. Vid foten har man borrat ner till 1000 feet, ca 300 m som leds till respektive by och ska täcka behovet. Vatten pumpas till tornen och sedan ut till hushållen. Men det är begränsat till en timme varannan dag.
Så varannan dag samlar man vatten i färggranna tunnor. En del hus har vattentank och då fyller man på den med hjälp av lagom stora kärl. På bilden, Chandra och en fylld vattentunna som ska ner i tanken under huset.
Runt de stora städerna har småbrukare insett att det är mer lönsamt att sälja vatten i stan än att använda det till lantbruket!
