Drip-irrigation, eller droppbevattning är ett sätt att minska vattenförbrukningen. Staten ger bidrag till olika åtgärder för att minska konsumtionen.
Som små tunna ormar ringlar sig pvc-slangarna genom fälten. Vattnet kommer dit det ska.
Och visst är det så. Minskad åtgång desto lättare borde det vara att återställa grundvattnet till normalnivå.
Ris och bananer behöver mycket vatten, medan hirs och sorghum är mindre krävande. En omställning till, för klimat och vattennivå mer lämpliga grödor, är viktigt för Tamil Nadu.
Så här har det sett ut på mornarna när Chandra åkte iväg till jobbet. Det är Jaykumar, systerdotterns man, som kör och dessutom deras två döttrar. En vanlig syn här i Tamil Nadu. Det finns plats till många på en MC.
Igår mellanlandade jag på Ranganathans TEDE-trust. Det är en NGO som R startade för 30 år sedan tillsammans med en svensk. Då var det ekologisk odling som stod på agendan och så är det till stor del även idag.
Marknadsföringen av ekologiska produkter sköter organisationen numera hemifrån i en liten butik. R har en liten farm på några acres. Jag får en liten guidad tur i kvällens mörker av dotterns lilla dotter, Rs barbarn mao.
Hon pekar med ficklampan på tomater, brinjal, bitter goud, bananer och mycket annat.
Men runt gården har nu nya hus vuxit upp; lägenhetskomplex och de är stora. På baksidan av farmen är de nära och kolossala.
En till WordPress-webbplats
