Efter turen i söder landade vi med vår taxi i Jodhpur och i ett hotell på värsta trafikerade gatan i stan.
Den verkliga stenhögen i Rajasthan är Mehrangarh Fort (borg). Att det finns så många fantastika fort den ena värre än den andra i denna delstat i detta fascinerande land är helt enkelt otroligt.
Den första stenen till detta bygge lades redan i mitten av 1400-talet och det var Rao Jodha som gjorde det.
Rao var en av Ranmals 24 söner och han blev den femtonde regenten av Rathore. Ett år efter att han satte sig på tronen bestämda han sig för att lämna den gamla borgen och bygga nytt och då på ett säkrare ställe. Han hittade en bergskam, obebodd så när som på en eremit och en mängd fåglar. Klippan kallades fågelklippan och eremiten var Cheeria Nathji, the lord of birds. Han blev uppretad, arg och besviken – han uttalade en förbannelse över bygget – Må denna borg ständigt lida av vattenbrist!
Det finns många fler historier/skrönor om denna massiva borg och fåglar trivs här fortfarande, se bara alla glador och vråkar som seglar på uppvindarna vid fortets murkant. Och det var ju här vi såg ulliga gamungar! Och förbannelsen håller i sig, det är vattenbrist här i Jodhpur ständigt.
Inom murarna finns flera palats; Moti Mahal, Phool Mahal, Sheesa Mahal, Pärl-, Blom- och Spegelpalatset. Här inom murarna finns även ett av de finaste museerna i Rajasthan. Och några bilder – även en vy över själva stan, den blå.
