På gränsen mot Kerala ligger detta palats, ett palats i sten och trä. Mycket av utsmyckningen är uthuggen i hårda ädla träslag; rosenträ och teak.
Det är en komplex anläggning med många byggnader som alla hänger ihop och bildar en enhet, ett palats. Man möts av en stor port och innanför den en borggård med stora träd och en biljettlucka som påminner om biljettluckan på en järnvägsstation. Sedan går upptäcktsfärden genom palatsets många salar, och det är stora salar, sedan genom gemak och smakfulla matrum, mm.
Palatset har anor från 1550 och den som byggde det hela klart var Iravi Varma Kulasekhara Permud i början av 160-talet. Palatset ligger inom fortet med samma namn.
Här kommer en hel drös med bilder;
Dagsarkiv: 11 april, 2014
Ett varv runt damm
En bit norr om Kanyakumari ligger den här berömda tempelorten, med en helig damm att bada och rena sig i, och då från allt ont kan man tänka. Här sköter man även sin tvätt. Runt dammen ligger byns finaste hus.
Jag kom en tidig morgon och ljuset var magisk i den tidiga timmen. Folk besöker tempel när andan faller på kan man tro, och det gör man även om det är bestämda (flexibla) tider och denna morgon har det även kommit pilgrimer på besök.
Byn heter Suchindram och templet, Suchindram Thanumalayan, och här är bilderna;
Även i Kanyakumari byggs det
Den av turister ostörda stranden (förra inlägget från Indien) får kanske inte vara orörd så länge till. Här byggs det och det byggs strandnära. Kanske alltför nära med tanke på ett opålitligt hav när det kommer till global uppvärmning och havsnivåer. Är det verkligen något att satsa på? Här var i vart fall bygget på gång för fullt och de som gör mycket av det tunga jobbet är kvinnor; bära grus, bära sand bära cement osv. Här är de hårt arbetande kvinnorna på bild;
Den store Gatsby
F Scott Fitzgerald skrev en omvälvande roman på 20-talet om sin samtid. En roman som har analyserats och vänts ut och in på ett otal gånger. Så det var med stor förväntan vi antog utmaning – att läsa denna generationsroman. Men ack, inte var det så mycket att komma med, hur kan denna vara så viktig i litteraturhistorien? En roman, lite långsam, tristess råder och rika människor är dekadenta och glamouren är allt annat än glamour. Men det kanske det som var grejen, en skildring av dekadens, frigjordhet (som inte var så frigjord).
Fester avlöser varandra och ingen verkar lycklig. I fotnoter och slutkommentaren finns en del av förklaringen till succén; alla samtida referenser och ironiska anspelningar till den tidens snackisar. Och mycket av “name dropping”. F Scott Fitzgerald verkar ha levt ett liknande liv själv och när alkoholen tog överhand minskade också hans egen produktion och kvalité.
Det är ju trevligt att ha läst den, denna litterära milstolpe. Filmen kanske man skulle se, eller inte?