Kategoriarkiv: Veckans Bild

New York 1970 – 2

Veckans bild, vecka 13 2019
Hej igen
Här ytterligare en bild från the Big Apple. På Manhattan i hamnkvarteren huserade denne man. Troligen hade han sålt slut på dagens fiskranson. Men vad gör han? Kniven är framme – ill vad? och varför står resväskan på trottoaren vidöppen? En spännande bilda från ett New York man inte ser idag. Vem är på affischen på väggen, en kriminell eller en politiker eller både och….
Bilden är tagen på lite håll för att inte störa mannen och för att ge en bild av helheten. Mannen är i mitten, ingen ocentrerad komposition, ett genuint tidsdokument.
Det kommer fler…

New York 1970

Veckans bild vecka 12, 2019
Det var några år sedan, nästan 50, som jag var i New York. Det var ett spännande möte. Jag jobbade på Svenska Amerikalinjen och dess fartyg Kungsholm. Och den dagen när vi kom upp för Hudsonfloden, passerade Frihetsgudinnan och ankrade vid kaj den var oförglömlig.
Vi fick permis i 24 timmar och de flesta av dessa var vi iland. Skyskrapor, stora bilar och mycket folk.
Den här bilen var ett av de större åken och vi som unga grabbar var mäkta imponerade. Då fanns inga tankar på klimatförändringar eller andra miljöfrågor. Dollargrin kallade min farmor sådana här bilar och i Sverige ägdes de av otrevliga uppkomlingar enligt henne.
Bilden, rakt framifrån, lite grodperspektiv och från kant till kant ger ett mäktigt intryck av fordonet.
Fler amerikabilder kommer.

Dalarna 1968

Veckans bild, vecka 11 2019

Jo, tänk, här kommer en bild och en bild tagen för några år sedan. Det var under familjens sportlov och då passade vi även på att vara lite kulturella. Den här oskiftade gården var gammal. Timrade hus och många hus till en och samma gård. Nu syntes inte de gräsbevuxna taken nu när snön låg djup. Mycket snö ger runda bilder, former som myser av tomtekänsla och vedbrasa. Förr gällde det att ha visthusboden och jordkällaren fulla för att klara vintern. Nu har vi ICA, då var de självhushåll, nu har vi snabbköpskoll. Massor av kunskap har försvunnit.

Och jag tycker att bilden förmedlar mycket av detta. En gammal gård i Dalarna som rymmer så mycket historia. Dalmasar som satte sig på tvären när det blev enskifte och laga skifte, så gårdarna ligger kvar och lever vidare i någon form.
Bilden är lite suddig – jag skyller på skannern – men det ger en soft bild som förstärker känslan.

Godismaskin på Köpenhamns Huvudbangård


Veckans foto, vecka 48 2018

Den här veckan kommer bilden från Köpenhamn Huvudbangård och utanför motsvarande Pressbyrån fanns den här maskinen. En färgglad moj i vintermörkret. och visst är det m som kommer ut om man dristar sig till att använda den. I lösvikt. Fotot inspirerat av Andreas Gursky. Googla honom så får ni se!
Fotot är taget med mobil och marginellt fotoshoppat, ett foto så där rakt av, rakt på och med budskapet att sätta färg på livet.

Fler foton kommer – det har varit lite till och från här på bloggen med mina veckans-bilder, men nu ska de komma lite mer regelbundet. Så ha det till nästa vecka.

Skagen, där haven möts

Veckans bild 3/10/2018

För några år sedan var vi vid Skagen och turistade. På västra sidan av Jylland låg den igensandade kyrkan bland enorma sanddyner. Ett märkligt landskap med dessa dyner med vågmönster efter vinden. En känsla av Sahara men i norra Europa.
Skagen kan rekommenderas, här finns allt från Skagenmålarna, haven som möts, falkenerare med uppvisning, fjärilshus och god dansk mat med öl.

Bilden är en komposition med diagonaler. En enkel illustration till dynlandskapet. Några fotspår triggar fantasin och det grönbruna  landskapet i fonden ser torrt och hedaktigt ut (vilket det är). Bilden andas lugn samtidigt som man kan ana hur dessa dyner flyttar sig när stormarna tar vid på höst och vinter.

Köge, på väg mot Mön

Veckans bild, vecka 13 2018
En bild i två versioner, se den beskurna överst och originalet efter texten. Två olika bilder men samma motiv. Korsvirke och typiskt för Danmark, och att man är rädd om sina gamla hus. Sympatiskt.
Bilden, originalet har väldigt många linjer och det kan kännas lite rörigt. Den beskurna bilden har även den linjer men kanske med lite mer harmoni och inte fullt så kaotiskt som ursprunget.
Vilken är bäst? Eller har de två olika syften? I vilket sammanhang passar respektive bild?
Originalet har korsvirket som sedan går igen i stenläggningen.
Två bilder, två budskap och två kompositioner.

Gård utanför Landskrona

Veckans bild, vecka 12, 2018
Här kommer ytterligare en nyskannad bild, denna gång fr Landskrona och en gård utanför stan. Om det nu är Erikstorp eller Säbyholms är jag inte riktigt klar över. Säkert är att något av husen har rivits och det hela är inte sig riktigt likt längre.
En motljusbild med reflexer i gatstenen som är så prydligt lagd. Och de fina träden med sina grenverk som ger det fina ljuset.
Bilden har en del att berätta om hur det kunde se ut för så där 50 år sedan, en dokumentation. Bilden i sig ger rymd och ett romantiskt skimmer över gårdslivet, som säkert inte var en realitet alla gånger.
Dokumentation, komposition, spänning, romantik – vad mer kan man begära av en bild?
Ha det gott och ställ om klockan i natt.

Konfirmationsläger

Veckans bild, vecka 11, 2018
Sommaren -66 var det konfirmationsläger i Skatboet på Värmdön i Stockholms skärgård. Ett seglarläger med fina träbåtar och fina segelvatten.
Bilden är från den dagen vi skulle segla till kyrkan och själva konfirmationen skulle ske.
Två allvarsamma ungdomar som tillbringat tre aktiva veckor med aktivt uteliv och bibelstudier. Ett ögonblick framför kameran, välkammade och sedan dags att segla över till Ingarö kyrka. Bli konfirmerad, bli lite mer vuxen och livet hägrar.

Magelungen vårvintern 1968

Veckans bild vecka 10, 2018
Veckans bild är tagen vid Magelungen, sjön som ligger söder om Stockholm och just vid Farsta o Farstastrand. En trevlig sjö som vi metade i när vi var små i början av 60-talet. Söndagsmotionen var att traska runt sjön, och det var innan förorten expanderade. Då var det landet med hagmarker och kossor, lantbruk och skog.
Bilden är tagen på vårvintern när smältvatten översvämmar och gör att träd står med fötterna i vatten. Speglingar i vattenytan ger effekter som alla med kamera gillar att fånga. Svårt, men spännande när man spanar efter de bästa vinklingarna.

1967 och vaktparad

Veckans bild vecka 9, 2018
En dag på höstkanten var jag i Stockholm och hade naturligtvis kameran med. Den var med allt som oftast, en Minolta SR 7 som sedan blev en SR 101. Och det blev mycket svartvitt, eget mörkrum i huset och en Durst liten förstoringsapparat.
Nu går jag igenom en del av bilderna, skannar och minns.
Jag tror dessa två damer stod i duggregnet och väntade på att få en liten glimt av vaktparaden på väg mot slottet, eller hur de nu går? Polisen på andra sidan gatan ordnar publiken, ett Sverige för 50 år sedan.
En bild att fundera över. Vad står de två kvinnorna och pratar om? Har de köpt sina regnskydd just nu eller är det en självklar detalj som man alltid har med?