När man är i Jodhpur måste man besöka fortet, Mehrangarh, som ligger strategiskt uppe på en bergskam/platå. Mängder med glador, några vråkar och en gam* i bo på klippavsats.
Och fortet var otroligt imponerande (som alla stenhögar vi besökt).
Nedanför, vid foten av klippan, breder sig den gamla staden ut sig, den blå staden. Allt väldigt fotogeniskt i det fina kvällsljuset.
Gamar finns det några olika arter av här i Indien. Nu är de sällsynta tillskillnad från för 15 år sedan, när jag var här för först gången – då fanns det gott om dem. De lär vara ett antiinflammatoriska ämne som man behandlar husdjuren med och som stör gamarnas fortplantning. Men idag såg vi en ungfågel i sitt rede.
Indien är ett manssamhälle. Traditioner är djupt rotade med allt vad det innebär. I den här delen av Indien är många av de äldre männen iklädda dothi, snabelskor, värmande sjal och turban. Turbanmodet varierar, röd är vanlig och virad som på bilden.
Tv på bild håller en ung man på att pressa sockerrör till juice som han säljer till förbipasserande. Ägaren tittar på och mannen med värsta mustaschen är mannen klädd enligt tradition.
I morse hann jag med en lång runda i omgivningarna till vår lodgelika övernattning. Det var en sval och skön morgon när solen steg upp över bergen.
Ett stort område här ska avsättas till nationalpark. Lokalbefolkning påverkas och upplagt för konflikt. Samtidigt svedjer ortsborna sluttningarna under den torra och heta perioden. Erosion och avskogning blir följden.
Jag fick trots allt en artrik morgon och dammen bidrog med en svarthuvad ibis.
Och så en bild på vårt lunchställe på väg mot Jodhpur.
Först ett bad i marmor, med sjö/damm med pelikaner och änder, Rajsamand. Även några skolklasser hade hittat hit och i en lekpark vid sidan om hade de sin friluftsdag; cricket, disco mm medan lärarkåren satt på en filt och fikade.
Sedan fortet, Kumbhalgar, med en del rovisar; vråk och shikra (liten sparvhökslik rovfågel).
Vår avstickaren ner i södra delen av Rajhastan i dessa bergiga trakter är spännande, annorlunda och med hissnande vyer. Makalöst helt enkelt.
Indien är teets förlovade land. Här i norr är det chai (hindi) och serveras hett med både mjölk och socker. Och här kan man även få chai masala – te kryddat med kardemumma, kanel och nejlikor (ren rama julafton) dock inte alla kryddorna på en gång.
Slätten breder ut sig och i fjärran ser vi staden Chittaurgarh och ju närmare vi kommer desto mer ser vi av bergskammen bakom staden med sitt enorma fort. Vi ska genom åtta portar för att komma genom fortets mur som löper runt hela denna fantastiska anläggning. Efter lite letande hittar vi den ultimata vyn över mur, tempel, damm, torn och palats;
Efter några dagar i denna del av världen är man full av intryck; dofter, färger, ljud/oljud och total kaos. I natt spelade granntemplet en blandning av svensk och irländsk folkmusik plus skotska säckpipor på megavolym.
Dagens bild är på vårt guesthouse
Imorse drog vi tidigt, ut i omgivningarna för att se det ökenliknande landskapet och kryssa en och annan fågel. Vi fick sällskap, en dalmatiner dök upp och slog följa på vår runda.
Staden ligger omgiven av berg och en kanal runt ska ta hand om de häftiga regnen som kommer här i monsuntid, vanligtvis i juli, augusti, och fylla på reservoaren
Efter en god runda visade dammen en annan skepnad i morgonljuset. Dock var det glest med morgondoppare och vi kände oss inte speciellt hågade.
Från Jaipur har vi nu rest till Pushkar, en av Indiens många viktiga pilgrimsorter. Hit kom vi per buss, väldigt full men vare sig med höns eller folk på taket. Vår färdkost var ett kexpaket, butter cookies, Mac Vites, med extra kalcium, smälter i munnen och fri från transfetter (se bild). Wow, att kex kan smaka så bra.
Efter incheckning blev det några bilder på dammen som ska ge pilgrimer rening från allt ont.
I november är det som mest aktiviteter här med både badande pilgrimer och kameler som byter ägare – den största kamelmarknaden här i Rajasthan (och i hela världen!!)
En artlista; vadare av olika slag, några änder, natthäger och egrette dito blev det. Och även ett gäng pelikaner även om det var från bussen på väg hit.
Hej igen, idag lördag tar jag en ledig dag och sitter på takterrassen och känner en värmande sol. Dottern är på en workshop i block-printing, jag återkommer.
Det är vinter här och det är kallt i vinden. Enligt tidningen framför mig, Hindustan Times, så har vädret i staten, Rajasthan, ett “bone-chilling grip”. Och ingen bättring i sikte. Med andra ord så är det som svensk sommar just nu. Men det var lunch jag skulle skriva om; ris, chapati, ett par röror och yoghurt. Lagom starkt kryddat och kallas thali;
