Min vän Sati jobbar på farmen Korinji och han bor i Veilinakanpatti. Med buss tar det honom en timme till jobbet. I morse hämtade han mig (fvb t Korinji) och presenterade stolt sin familj, fru och två barn. De bor en bit från själva byn, dalithfamiljerna. De är ca femtio hushåll som bildar en egen koloni. Staten har hjälpt till med husbyggen så att man kan bo drägligt. Ett rum med kök i ett och ett pojarum. Det är trångt även för en liten familj.
De är alla utan odlingsjord och många livnär sig på dagsverksinsatser i jordbruket, på byggen, vid något tegelbruk och vad de kan få. Situationen för dalither har förbättrats men är fortfarande mycket dålig, de anses av många som andra klassens innevånare och blir då också billig arbetskraft, ett slags apartheid.
Sati är ett undantag och hans arbetsgivare är måna om sina anställda.
