Småstad efter regn, lös hund, rök längre ner i gatan och lugnt.Theståndet med thekokaren som häller vatten mjölkblandningen ner i thebladen.
Veckans bild, vecka 10, 2023
Här kommer ytterligare bilder denna vecka. Två bilder från en typisk småstad i södra Indien. Här går livet sin gilla gång. Ingen trafik, människor är på jobb och stadscentrum är lugnt. Ibland dundrar det förbi en buss och sen är det lugnt igen. Och blir man sugen på en kopp the finns naturligtvis ett thestånd – chai här i Tamilnadu.
Två bilder av vardag i Indien. Under ytan sker naturligtvis massor som man kan ana men egentligen inte har en hum om. Indien är demokratiskt med val på olika nivåer. Här på landsbygden finns en indelning i panchayt, några småstäder med byar som bildar en enhet med valda representanter. Presidenten för det panchayt jag bodde i var en driftig och klok kvinna.
Forsande friskt vattenEn riktig vattenho på väg upp mot byn
Veckans bild vecka 10, 2023
Två bilder idag, båda från vår vandring upp i bergan i sydvästra Tamilnadu, Indien. En vandring i väglösa trakter för att hälsa på en by högt uppe. Vi följde vattendraget, på en stig och vi visste att det var den stigen vi skulle följa. Halvvägs mötte vi män med ett par fullastade hästar. Lime, kaffe, trädbomull mm fraktas på hästrygg ner till staden vid foten av berget.
Vattnet forsar fram med god kraft och har gjort så sedan urminnes tider. Och man ser hur stenen har urholkats och bildat vattenkar i forsen på många ställen.
Bilden är tagen mitt på dan i blagande sol och i motljus. Grönskan är påtaglig och man förstår att vattnet är en livsnerv här. Man kan nästan höra hur vattnet brusar och luftfuktigheten här är större än nere på slätten. Två bilder med samma motiv – det kommer fler från den här vandringen.
På stranden i Chennai händer det alltid saker. Här samlas folk om kvällarna och strosar, spelar boll mm. Inte så många badar. Ridande poliser, månglare och som sagt folk som hänger. Här är en djuping som erbjuder oss att bli fotograferade tillsammans med någon av Indiens mest berömda filmstjärnor (2006). Och som bakgrund kan man få Thaj Mahal i solnedgång. Den här bilden är tagen mitt på dagen med hårda kontraster. Entreprenören själv försvinner i skuggan under parasollet.
Kajsa var gästbloggare eller rättare, det är Kajsa som tagit bilden (fick jag för mig) till den här veckobilden. Tack för den fina bilden!
MC i Chennai, framhjulMC i Chennai, bakhjul och limpor (bönpall på skånska)
Veckan bild vecka 9 2023
Ny vecka och nya bilder. Här kommer två som är tagna för ett par år sedan i Chennai, huvudort i Tamilnadu. En solig dag (som så ofta) med stora kontraster och hårda skuggor. Bästa fotostunderna är vid solens upp- och nedgång. Så här mitt på dagen är arbetsstyrkan på plats och motorcyklarna står på rad med sina svarta limpor. En klimatbild. Även här i Indien är man beroende av fossilt bränsle och nu mer än någonsin. Indien importerar olja från Ryssland trots fullskaligt krig. Utan olja stannar Indien. Det här var 15 år sedan. Det har hänt mycket sedan dess. Bilden förmedlar ett samhälle som är i snabb tillväxt. Klimatet är viktigt även för Indien och rapporterna från ifjol med fåglar som överhettades och dog i flykten skrämmer. Trots allt är MC ett fordon som bidrar mindre till CO2 utsläpp jämfört med bil. Utsläppen från Indier per capita är betydligt lägre än de flesta länder i väst.
Det är en stor börda att förse hushållet med dricksvatten.
Veckans bild, vecka 8, 2023
Långt uppe i bergen i norra Tamilnadu var vi på besök hos odlarfamilj. Området heter Kolli Hills. Här odlade man kassawa till pappersbruket i staden nedanför. Kassawa är rikligt på kolhydrater och ger pappret bättre kvalitet och det blir vitare. Den unga kvinnan hämtar vatten till hushållet i dessa plastkrukor, hivar upp en på huvudet och tar en i famnen. Ett tufft jobb. Beundransvärda samhällen med starka individer och en slitsam tillvaro. Hennes blick, självsäkerhet och stolthet finns närvarande.
Det blir många bilder den här veckan. Nu ytterligare en från Indien. Nostalgi. I staden där jag bodde finns ett tempel på ett av bergen. En trappa leder ända upp och fram till templets altare med brinnande ljus och nyplockade blommor. Och utsikten däruppifrån är fin. Hela Old Batlagundu finns nedanför och den damm/sjö som vid detta tillfälle hade gott om vatten gränsar mot odlade lotter längre bort.
Trapporna leder ner till byn och det är väl rustat med sittplatser för trötta besökare. Längs vägen upp mot templet på toppen satt även tiggare. En legal plats. Träden gav bra skugga hela vägen upp och det var varmt. En spännande bild med en böj som leder ögat ner mot gyttret av hus. Och sedan anar man hur jordbruket sedan brer ut sig.
Så mycket folk på en gång! Vad är det som händer? Är det bara unga män? och som de trängs. Läktarna verkar int så stabila? Här finns mycket att undra över. det här är en tradition i södra Indien som är svår att få stopp på. Unga män lockas att slåss med argsinta tjurar. Det är tjurrusning. Tjuren rusar genom skaran och har som mål att komma igenom och passera folkhavet. Ynglingarna ska hålla fast vid tjuren, gärna på ryggen av den och följa den ut genom skaran testosteronstinna unga män. Detta inträffar som en del av festen Pongal.
Jallikattu är ett djurplågeri om än inte i närheten av Spaniens tjurfäktning (som nog är förbjudna numera). Inga tjurar skadas, de är värdefulla, men blir enormt stressade. Desto fler män skadas och några får släppa livet till, 10 – 12 yngling omkom när vi var där och såg det hela. och det är ju fruktansvärt.
En rörig bild som ger en en hum om hur trängseln är och hur farligt det kan vara när en tjur rusar igenom skaran. Ett tveksamt folknöje tyckte vi men uppskattat, som det verkade, av lokalbefolkningen. Mitt i bild th verkar det vara något på gång. Är det en tjur? En häftig bild av en fascinerande och samtidigt otäck tillställning. En liknande bild finns här i bloggen, se 2018 2 februari.
Ytterligare en bild från Indien (jag har många fina) som är tagen på den gyllene globen utanför Pondicherry. Den ligger i anslutning till det sociala experimentet Auroville. Här ville några personer skapa en gemenskap mellan olika människor med olika bakgrund; etniskt, religiöst mm. Alla som bosatte sig här tog med varsin skopa jord hemifrån som sedan blandades och spreds inom området. Ett socialt experiment då hippierörelsen var stark och alternativa livsstilar florerade lite varstans. Det här var ett av de större. Fortfarande finns rester kvar och den gyllene globen renoverades när vi besökte. Nu lär den vara klar och är ett populärt turistmål.
I förgrunden, tre unga indiska kvinnor som säkert förundras över skapelsen framför dem. Men samtidigt är den indiska kulturen och religionen (oavsett hinduism, islam, buddism eller kritsten) färgstark och ett tempel av guld!! Guld är något som många indiska kvinnor bär. Till vardags näs- och örringar, halskedja och bangles. Bilden berättar en historia om en företeelse från 1960-tal som beskådas av 2000-talets ungdomar.
Oxarna drar och bonden styr och ser till att både plöja/harva och ge goda såfåror till utsädet. Kvinna torde vara bondens fru med spånkorg med utsäde, lägger ut nöt för nöt i fåran.
Harmonisk bild på ett liv i harmoni med naturen eller en bild av ett strävsamt par som har det bra i ett Indien som utvecklas snabbt. De lär fortsätta sitt lantbrukarliv flera år till medans barnen får en annan framtid. Här på landsbygden kan livet verka slitsamt och sårbart och visst är det så. Indien kommer att mekaniseras, traktorer komma att dyka upp och ersätta oxarna och livet blir lite mindre slitsamt. Men vilken framtid kommer lantbrukarparets barn att få?
Snygga linjer i bilden som förstärker en harmonisk vardag på fältet. Bilden ger fantasin fritt spelrum…
Ett paddy field, risfält I motljusDen fina kyrkan i Velankanni vid soluppgångenSamosa I grytan i gatuköket
Veckans bilder vecka 7, 2023
Idag blir det tre bilder från min vistelse i Indien, 2004 – 2007. Tre olika bilder och ändå så “Indiska”. Den första är ett nyplanterat paddyfield, dvs ett risfält med plantor satta med handkraft i regelbundna avstånd mellan rader och mellan plantor. I motljuset ser man tydligt hur väl de är satta och vilken möda man lagt ner i fältet.
Den andra bilden är tagen ute vid kusten, vid Velankanni, en liten stad påverkad av portugiser under deras tid som kolonisatörer. Därav den ståtliga kyrkan i morgonljus. En ståtlig pjäs som på insidan har många av Indiens attribut. Ett kristet tempel i indisk tappning.
Den sista är ett “street photo” och det är så tacksamt att fota i Indiens otaliga och spännande gatumiljöer. Här ett gatukök som lagar friterade samosa, en väldigt god anrättning i all sin enkelhet. I bakgrunden den stor tesamovaren som också är så typisk i ett indiskt gathörn.
Tre bilder, med tre olika innehåll och berättelse. Männen i gathörnet arbetar där var dag med hjälp av några yngre män. Kanske de skulle varit i skolan… Mitten bilden får vara symbol för Indiens tolerans för olika religioner och olika kulturer i ett och samma land. Dessvärre har det nuvarande styrande partiet med PM Modi i spetsen blivit allt mer intolerant… Riset är basföda och så viktigt för landets hushållning. Det är både arbets- och vattenkrävande, Vatten är en resurs som är begränsad i Indien och andra alternativa grödor börjar odlas nu…
