Veckans bild, Vecka 2, 2017
En bild från Dalarna vid Siljan som är taget under ett av familjens sportlov med snö och skidåkning.
Huset, ett gammalt timrat tvåvåningshus såg övergivet ut med frost på brädorna. Ett välbyggt och prydligt hus som bara väntade på att någon ska komma och ta hand om det. Visst är det väl ett elegant hus med sin prydliga gavel i rått trävirke. Titta bar på det lilla fönstret uppe vid nocken – wow.
Som bild betraktad – en bild som kanske skulle varit svart/vit för att förstärka husets ålder, men nä – så här såg det ut.
Och nu 2017 kan man undra om det var någon som tog hand om det och rustade upp och bevarade.
Veckans bild vecka 1, 2017
Första “Veckans bild” för i år. Även denna bild är tagen i Belgrad och det var på hörsten 2013, i oktober och det var fortfarande en kvardröjande sommar. Den här biled tog jag när jag vandrade runt lite själv i de kvarter där vi bodde. Ett inklämt hus mellan två ute modernare skapelser. En sprucken fasad men med charm och blommor på balkongen.
En bild rakt fram, ingen större tanke på tredjedelar, gyllene snitt eller andra finesser – bara rakt fram helt enkelt.
Tack för trevliga dagar i Belgrad.
I juni 2012 besökte vi Belgrad och dottern med familj. Det var vår utgångspunkt för den magiska resan genom Balkan ut till kusten, en 60-års present.
Men den här bilden är från 2013 och oktober.
Här i Belgrad tillbringade vi en vecka och fick bland annat se den fina parken vid borgen Kalemegdan. Och mycket mer. Det var från den här höjden vi hade utsikt över Sava och Donau som flyter ihop här i Belgrad.
En solnedgångsbild i oktober i en spännande storstad.
Här är näst sista bilden för i år, en bild från sommaren 2014. Det är två äldre damer ute på äventyr på stranden; Maj och Kerstin 97 respektive 95 år.
En härlig sommardag med gräddtårta med jordgubbar i trädgården. Och barn o barnbarn o barnbarnsbarn samlade. Högsommar. Och som det kan vara på sommaren – lite kyligt i vattnet, men väldigt trevligt med en strandpromenad.
Här kommer veckans bild, med snö och tidig vinter. Det var den 7:e december 2013 som vi fick snö. Den lågt stående solen ger dramatik i bilden och några fotspår sätter fart på fantasin. Det är inte många bilar som passerat men det verkar som bussen stannat och plockat upp, eller släppt av en person.
Det är många linjer i bilden, några stör och några ger ögat riktning att följa. Bilden har hög kontrast och förstärker dramatiken och spåren blir tydliga av den lågt stående solens släpljus.
En bild på en ekstam, kan det vara något? – Mm det är en vackert fårad stam, med en lång livserfarenhet, kanske flera hundra år. Lite stillasittande månne men med vindarna färdas trädens kemiska ämnen som gör att de alla kommunicerar, eller … Det lär vara så att olika arter kan meddela varandra om faror och på så sätt kan förbereda sig för en attack av någon elak liten snytbagge eller … vad vet jag?
Hurusom helst så är de vackra/ståtliga dessa ärrade åldersekar, och tänk om de kunde berätta.
Det var det om veckans bild. Kola in tredjedelar och skuggor/dagrar/ljus, det ger en känsla av höstens krispighet. Bilden är tagen vid Näs inte långt från Floda, i september för ett par år sedan.
Här har jag fångat tre generationer på en gräsmatta modell större. Allt var så väldans grönt och engelska parker/trädgårdar är så häftiga. Temat för resan var annars Jane Austen, ställen hon bott på och besökt. Allt är så väldigt idylliskt i södra England med byar som inte förändrats nämnvärt genom århundradena. Och här var ett av dessa ställen med välklippt “lawn” och som sagt grönska.
En trevlig bild och ett trevligt tillfälle att minnas.
Här kommer denna veckas bild. Även den ett foto skannat från ett dia. Det var när vi var på väg hem efter att ha kollat tranor vid Hornborgarsjön som vi tog en liten omväg hem. Och då passerade vi den här gammeldags gården. En riktig herrgård och en lada med halmtak. På planen utanför ladan är det bara grus och lera så man förstår tjuren som står i dörröppningen att han tvekar. (Han syns kanske dåligt, men klicka i bilden och vips blir den större (både bild o tjur)). Längre bort fanns det dock mer inbjudande marker.
Jag gillar bilden eftersom den uttrycker det tidlösa bondelandskapet i slutet av den långa vintern och att det nu snart är vår. Det ska grönska igen. Tjuren ger bilden dimensionen av tveksamhet och inger samtidigt hopp om att bortanför den gråbruna ytan finns andra marker.
Nu är vi igång igen efter uppehåll för sommarledighet med veckans bild. Och denna vecka en bild från loppet som gick av stapeln här i byn nu i höst. Ett lopp för att stödja barndiabetesforskning. Alla intäkter gick dit. Loppen är avslutade vid fototillfället; knattelopp, vuxna 5 km och 10 km. Många ställde upp och sprang, inte bara bybor utan även från andra byar och från stan.
Lite av tävling och mycket av folkfest. Istället för prisutdelning blev det en utlottning av priser skänkta av de som sponsrat. Det är just det som händer när bilden togs – den spännande utlottningen.
Detta var andra året av loppet – det lär bli fler. Vi ses!
Jovisst, här kommer veckans bild och en som är ganska nytagen. Vi var uppe på Söderåsen en väldigt fin torsdag nu i oktober. Från Kopparhatten hade vi mirakulöst fin utsikt genom dalen och långt bort i öster skymtade Hässleholm.
Höstfärgerna sprakade i solskenet från en lågt stående höstsol. Vackert. Fjärran från alla världsliga ting.
