I Trichy finns en av landets största verkstäder för järnvägens alla lok och vagnar. Järnvägen är en av Indiens största arbetsgivare, mer än en miljon människor är anställda av den statliga järnvägen. Indien har världens mest omfattande järnvägsnät. Så här i Trichy finns några av alla dessa anställda. De kommer till denna marknad en gång i veckan, söndag förmiddag, och här finns allt och lite till. När vi är här är det varmt, och solen står högt och ger tuffa skuggor och stora kontraster – svårfotograferat, men kika trots allt och förundras över folklivet och alla dessa varor. Som vanligt finns det en större bild, klicka på respektive foto. Nästa inlägg kommer med bilder på den del av marknaden som saluförde fisk;
Änder till saluKaniner och ankorKaniner och ankor 2Äggplanta och andra grönsakerBananer i mängdBlomkål rensasSötpotatisJackfrukt som plockas ur skaletFrö till grönsakslandetStolt som en tupp!Frukt, mer frukt och åter fruktBananer 2
Nu kommer lite bilder från södra Indien, och här var jag hela februari, i stort sett. Med bas i byn Veelinaykenpatty, hos Mohan och Chandra. De är de som driver organisationen Cirhep, Centre for improved rural health and environmental protection som arbetar med viktiga projekt för miljö och människor i byarna i organisationens närhet.
Vidare besökte jag Kudumbam, en liknande organisation i Trichy, träffade Ozwald, Poppy och Suresh, fick insikt i allt de gör fick även följa med till deras ekologiska mönstergård, Kolunji.
Jag hann även med att besöka TED-trust, och Mr Ranganathan, en eldsjäl när det gäller ekologisk odling. Dessutom driver han en skola som nu växtt och blivit en av de större i området (en bit söder om Chennai).
Keystone, som håller till i Nilgirisbergen, blir nästa gång.
Så här följer nu några inlägg med bilder som jag gärna vill dela med mig av och först några porträtt på kvinnor på landsbygd och några utanför ett tempel, alla hårt arbetande kvinnor. Tomatskörd
Ekologisk odlareEkologisk odlare 2Glad kvinna i TrichyTempelbesökareTempelbesökare 2
Öknen väster om Jaisalmer är Tharöknen, en av de mest befolkade öknarna i världen. Det växer en hel del buskar och små träd och vid en och annan oas samlas en klunga hus. En kanal har byggts från norr för att förse öknen med bevattningsvatten. På några få ställen finns det sammanhängande sanddyner och den vi besökte gjorde sig bra i kvällsljuset.
På vår väg ut i öknen passerade vi en övergiven by som jag skrev om i januari (26/1).
Här är bilderna, mest öken och den första från den förfallna byn.
I de trånga gränderna finns mer eller mindre fina byggnader och så mitt i alltihop ser man dessa Havelis, små stadspalats byggda av rika köpmän under 1500 och fram till 1800-tal. En gång magnifika skryt/statuspalats allt för att markera makt och rikedom.
Då var det kanske även en symbol för förtryck och maktgalenskap, nu är det en självklar del av den kultur som tillhör Jaisalmers vardag.
Några bilder på ett Haveli, och vidare, några på krematoriet beläget på en kulle en bit norr om staden.
Fasad av ett HaveliElefant i marmor, och se stenarbetet i bakgrundenEtt Haveli, vilket stenhantverkPort i träGränd med ett stadspalats, ett Hvaeli
Ytterligare en dörr
Krematoriet strax norr om JasalmerVy över Jaisalmer Fort från nordsidan, från kullen med krematoriet
Här kommer några vardagsbilder från Jaisalmer, några bilder från staden, utanför murarna.
Och på nära håll, även om fiskögat gör att det ser ut att vara tagna på lite avstånd så var jag rätt nära.
Här på gränsen mot öknen är vatten något man måste se till att det finns så maharajan Maharwal Gadsi Singh anlade en damm strax nedanför borgen år 1400, en konstruktion för vattenförsörjning hela året. Just i år har regnen inte varit så goda, dammen har dåligt med vatten. Här ror man trots allt i små båtar och en och annan styltlöpare har också hittat hit.
Finns det en damm så finns det också tempel och möjlighet att ta ett heligt bad! Dammen, den konstgjorda sjö, Lake Gadsiar
I kanten håller vadare tillBadställen med tempel på andra sidan sjönI bakgrunden Jaisalmer FortBåtuthyrning
Här norr om Landskrona har vi Hilleshögs dalar med kust, ängar/hagar och några skogsdungar. Idag låg Öresund spegelblankt, bara några båtar skapade oro på ytan. Ejder sträckte söderut på väg mot Östersjön, lågsniffande över vattenytan. En kvardröjande fjällvråk visade upp sig och sälgen blommade stort.
Och nu kommer fortet, bilder på Jaisalmer Fort. Själva fortet uppe på bergskammen/klippan är en stadsdel i sig. Här lever människor och med den service de behöver; affärer, skolor, mm samtidigt som allt är väldigt turistanpassat med hotell, restauranger mm. Trots det får man en känsla av Tusen och en natt när man vandrar runt. Det stora intresset för borgen har också medfört problem, avloppsystemet är inte anpassat till så mycket människor och hela klippstaden/borgen höll på att undermineras – nu är det värsta åtgärdat men det återstår en del för att göra det mer långsiktigt hållbart.
Inom murarna, med sina 99 bastioner, finns några palats och många tempel. Det stora palatset, Maharajans är öppet för besök och denna skapelse i sju våningar är häftig. På taket har man en vidunderlig utsikt i alla väderstreck och här fladdrar Jaisalmers egen flagga. Mitt i smeten ligger ett av de sju Jaintemplen, det största. Hela templet är ett mästerverk i stenhuggeri. Stora entrén, i tvär vinkel för att försvåra invation
Maharajans palatsVy från palatsetFlaggan på taket och 360 graders vyJaintempletoch en bild till på JaintempletJaintemplets stenhuggeriVinaffär som säljer allt utom vinFortet från sydsidan
Lördag förmiddag, solsken och svag vind, riktigt skönt. Idag har vi rensat alla lådor, klippt vinterståndare på sedumen och förberett för potatisplantering – de ligger redan i köket och gror.
Och här en översikt, igen, på vår utmark.
Den gyllene staden, Jaisalmer, utposten mot den stora Tharöknen och mot Pakistan. Jaisalmer var en viktig knutpunkt för handel i forna dagar, handel mellan öst och väst. Varor från Indien naturligtvis men även varor från Kina passerade här. Handelsmän gjorde goda affärer i Jaisalmer och många slog sig ner här och byggde sig sina stadspalats och många av dessa finns fortfarande kvar i de gamla kvarteren.
Jaisalmer har fått sitt namn efter Maharawal Jaisal Singh, en Rajput-kung som grundlade staden 1156 AD.
När hamnen i Mumbai (Bombay) utvecklades minskade Jaisalmer i betydelse och 1947, vid delningen av Indien i Indien – Pakistan stängdes handelsvägen västerut. Vid 60-talets mitt fick Jaisalmer ett uppsving då Indien förstod stadens strategiska vikt i konflikten med grannlandet. Väg och järnväg fick ett lyft, soldater skulle kunna mobilsera snabbt. Och nu överlever Jaisalmer som turiststad.
Här finns naturligtvis också ett Fort, Jaisalmer Fort. Bilder på det kommer i nästa inlägg……
Bilderna i detta inlägg är från vardagslivet i staden. Här vandrar kossor fritt som i alla indiska städer och här är det även i övrigt ett intensivt gatuliv med allt vad det innebär.
BollywoodreklamEn oxe som funnit ett bra huvudstödTrånga gränder i centrala JaisalmerTårtutbud – läckert eller ….Kossor även här och i bakgrunden Jaisalmer FortRoyal Enfield, Indiana
