Barnhem för elefanter

Vecka 14, 2021
Pinnawala Elephant Orphanage
Här får de föräldralösa elefanterna sitt dagliga bad i Maha Oya-floden allt inför en skara tursiter. Även här är det ont om vilda elefanter och de har minskat drastiskt. Engelsmännen bidrog stort med decimeringen när de skulle freda sina plantager mot elefanter som inkräktade.
Och tacksamma att fotografera. Fortfarande finns koloniala intressen kvar i landet och nya kolonialmakter tar över. Kina är ett exempel.
Men nu var det elefanter.
Fotogeniska djur med sina skötare, mäktigt. Tredjedelar? Diagonaler? Kolla bilden.

Aprilväder

Vecka 13, 2021
Nu är jag nästan ikapp med veckorna. Den här bilden tog jag för ett par dagar sedan när snön föll vertikalt över Skåne. Det gör den när vinden tar i. Och visst är det en snålblåst därute. I många avseenden.
Följ Göran Greider på Instagram, han är en klok person.
Imorgon första vaccindosen och i juni den andra.
Men, till bilden, ett kyligt intryck, en kall upplevelse och isande nederbörd.
Känns det? eller skulle man gjort bilden än mer kylig genom att dra den lite åt det blåa hållet? suddig snö eller snabbare tid och mer fokus på vertikala flingor?
Jag tog en hel serie med olika exponering, tid, bländare, skärpedjup och skärps/oskärpa. Spännande att prova sig fram och det finns ingen universell metod. Om sedan bilden är bra, om den förmedlar något så har man lyckats.

Häckeberga

Veckans bild, vecka 12 2021
Ytterligare en bild från Häckeberga och vid samma tidpunkt i mars nu i år. I bokskogen lyser det av vissna boklöv på marken, löven som kommer till sin rätt i vårsolen. Finns det vitsippor därunder och orkar de komma fram genom förnan. Om en månad börjar knopparna på bokarna att brista och det är då man ska vandra och se det skira gröna som är så obeskrivligt fint. Bara några veckor till. Kolla bilden och se denna pelarsal, var årstid har sin charm.

Våren är här

Veckans bild, vecka 11, 2021
Visserligen har inte vitsipporna börjat blomma än men de börjar sticka upp, men här kommer iallafall en vitsippsbild. Man kan inte få tillräckligt av denna vara. Så här är det varje vår, när livet återvänder och varje litet tecken på nytt liv gör att man triggar igång känslan av detta unika fenomen som är som ett mirakel. Och det blir “värre” med åren.
De är så tacksamma att fota dessa vita underverk som bildar gröna mattor med vita inslag i väven.
Kolla och njut – dessutom scilla i bakgrunden. Den lär dock vara invasiv…

Häckeberga

Veckans bild vecka 10, 2021
Det är visst vecka 13 nu, 29/3 – 4/4, så det blir några bilder till denna vecka. Jag börjar med den här:
Skogsmonstret i Häckeberga, eller om det är en kullfallen dinosaurie? Men fotad blev den. I motljus.
Häckeberga är ett naturvårdsområde som tillhör slottet med samma namn. Här är fin ädellövskog och varierande natur. Sjön ger också en dimension med gäss som guppar på vågorna, skäggdopping, vigg och en hel del andra arter. Vi var här nu i tisdags, 23/3, och vandrade runt hela sjön. Över oss trumpetade tranor och gässen förde väsen ute på sjön i full fart med sina vårbestyr.
En fantastisk dag med många fotografiska vinklar.
På min hemsida finns än fler foton; permagnuson.se

Vy över Öresund

Veckans bild, vecka 9, 2021
Här kommer så veckans bild en vecka sent – men väl värd att vänta på. Och det tog en stund att vänta in det rätta ljuset. Foto är mycket om att fånga det rätta ögonblicket och det gäller inte minst ljuset. Bilden tagen i början av veckan.
Den här vyn är tagen från Rönneberga backar utanför Landskrona och solen var på väg ner efter en solig vårdag. Jo, våren är på gång även om det snöat för ett par dagar sedan. Fälten är lite gulgröna och vänta på värmen nu – ljuset är tillbaka. Fälten böljar och den lågt stående solen förstärker böljorna och ger en röd ton till bilden. Dessa vågor uppstod under senaste istiden när hela landskapet omformades.
Uppe på dessa kullar hade våra förfäder god överblick så det är inte konstigt att bronsåldersgravarna ligger tätt uppe på Rönneberga.
En klar dag är backarna ett trevligt utflyktsmål med sikt över till Köpenhamn, ner mot Malmö, Lund och mycket annat.

Indisk lantbrukare, Tamilnadu

Veckans bild, vecka 8, 2021
Indien, 2007 och vid byn Vileneikanpatty träffade jag den här bonden. Han hjälpte Moham med att gräva diken för vattenhushållning, ett avancerat projekt som kräver mycket arbete. och som så här imaj månad vid en morgontempeartur en bra bit över 30. Ett slit som lönade sig i det långa loppet. Men han har klimatförändringarna emot sig, varmare och mer oförutsägbart. Ett tufft liv som satt sina spår. Hur blir det för nästa generation. En viktig bild och ett viktigt budskap.

Finn winter lager

Lördagskvällens öl blev Finns jul/vinterlager, en smakfull, trevlig öl för brasa, På spåret och lördagsmys. En mörk bryggd med lite tomtemustkänsla. Men med de positiva smakerna med bra mälta och humle. Rostad malt ger den lagoma sötman och känslan av rostad sötmandel och unser av tropisk sol. Finn går från klarhet till klarhet.

Vitkindade gäss

Vecka 7, 2021, veckans bild
Här kommer en nytagen gässbild. Det är många gäss runt om i Skåne nu. Vintern har överraskat dem. Och här nere vid Barsebäck höll ett helt gång vitkindade gäss till. De betade i gräset idogt och när de blev störda sträckte alla på sina halsar samtidigt. En bild tagen från bilen och de blev inte alltför störda.
En bild delad i tredjedelar 🙂

The Department of Sensitive Crimes

Här kommer den första boken i serien om detektiv Varg i Malmö. Det är Alexander McCall Smith som lägger sin senaste deckarserie i Sverige. Det skulle han inte ha gjort! Ett tack till sin svenska läsekrets säger han själv, men det blir magplask. Han erkänner själv att han aldrig varit i Malmö eller om det var väldigt länge sedan. Och då tänker jag; regel nummer ett, skriv om det du känner till!

Vi som läst om Ma Ramotswe, damernas detektivbyrå och Botswana blir besvikna. Lite av berättargreppet kommer tillbaka; utsvävningar, tankar och dialog men här finns inte samma skärpa och de är rätt ointressanta. Han ställs inför märkliga fall som han “råkar” lösa. Ma R var finurlig och hade en analytisk förmåga. Mr Varg tycks mest fundera på sin hunds välbefinnande och sina känslor för kollegan Anna.

Det är mycket i boken som är osvenskt; kollegor använder inte förnamn utan Mr hit o dit. Chefen är helt okänd, och personalen känner sig underdåniga, underligt. En militär av högre rang drar i sig två vinare på lunchen, kul?, men föga troligt. Och mycket mer av den här sorten går att stapla. Ett annat exempel; en person dyker upp med namnet Ahlbörg. Intressant!

Vi läste den på engelska och det ska man nog göra för att få lite behållning av romanen. Men kära Älexander (står så på omslaget) det blir inga fler Mr Varg-böcker för vår del.

En till WordPress-webbplats