Kategoriarkiv: Böcker, lästips

Den allvarsamma leken

Hjalmar Söderberg var månadens klassiske författare med boken Den allvarsamma leken. Hur blev detta en klassiker? Vad det en chockerande berättelse för sin tid eller bara en skildring av den tiden ur en mans perspektiv? Huvudpersonerna Arvid och Lydia är förälskade under sin ungdomstid och träffas åter senare i livet. Båda gifta på var sitt håll, och där kunde berättelsen sluta. Men, som sagt, de träffas igen och återupptar sin romans/kärlekslek, eller är det mer än en lek?
Är Arvid en s****stövel eller har han den höga moral som han i sin tur förväntar sig av Lydia. Lydia i sin tur har sin ”historier” och Arvid känner sig bedragen. En skildring av dåtidens hyckleri och, i våra ögon, märkliga värderingar. Vi följer Arvid och hans våndor, men vi hör inte mycket om hur Lydia verkligen upplever situationen. Vi får några korta ögonblick av Lydias tankar i hennes brev till Arvid men inte mycket mer.
Och barnen är något som båda inte verka bry sig så mycket om. Inget lyckligt familjeliv i endera fallet.
Den slutar med att, ja hur avslutar man en sån här bok – läs den så får du veta!
Hjalmar Söderberg var journalist och det kan man ana i hur boken iakttar omgivningen en reporters text. Och Arvid är ju passande nog kulturskribent på en Stockholmstidning.
Läs om Hjalmar här

Hans Alfredsson

Till denna träff hade vi fokuserat på litterära verk av Hasse Alfredsson. Någon hade läst Gummitummen, En ond man, Tiden är ingenting mfl. Snabbt kan man konstatera att det är en brokig produktion och det mesta skrevs för 30 – 40 år sedan. Hasse o Tage var radarparet som höll igång samhällsdebatten. Det var roliga sketcher och trevliga revyer och som sagt med en underton av samhällskritik. 

Hasses böcker är inget undantag, En ond man skildrar i några historier maktmissbruk av en äldre brukspatron. Fortfarande en läsvärd historia. Tiden är ingenting är en släktkrönika där farfars farfars far föds i en jordkula. Under generationerna ärvs armodet och jämlikhetsidéer dyker upp i först i generationen som är aktiva på 60- talet. Läsvärd – nja, 

Gummitummen var dock en märklig bok med mycket nonsens och svårgreppat innehåll, kanske rolig för sin tid. 

Men som sagt det finns mycket mer att läsa.

Min fantastiska väninna

Romanen utspelar sig i ett fattigt Neapel under 50-talet. Vi får följa de två unga kvinnorna, Lila och Elena, under dras barndom och tidiga ungdom. De är ständigt utsatta för våld och trakasserier. Det är en tuff miljö de växer upp i med maffians söner ständigt närvarande. Lila är den smarta tuffa tjejen som inte fortsätter sin skolgång och Elena den ordentliga som jobbar på med sina studier. Mellan raderna i boken kan man skönja ett rop på hjälp för att få slut på alla hot och dolda agendor. Ett rop om social rättvisa och jämnställdhet mellan kvinnor och män. Fattigdomen i efterkrigstidens Italien var säkert roten till förtryck, våld och orättvisor. 

I bokcirkeln hade vi lite olika omdömen; en fascinerande bladvändare, lite intressant men mycket uppradande av händelser och jo lite intressant även om kvinnornas känslor inte alltid var i fokus. Vi kände inte av det sensuella språket som  någon recensent gjort.  Och trots det kände några av oss för att läsa fortsättningen. Elena Ferrante har skrivit fyra böcker om dessa två kvinnor. EF är en pseudonym som avslöjades för ett år sedan som Anita Raja, en kvinnlig översättare. Vem författaren verkligen är, har inte ens Google svar på.

De polyglotta älskarna

Stor romankonst står det på framsidan av boken. Vi var överens om att upplevelsen av boken inte var så stor, men ändå en läsvärd berättelse, eller snarare en väv av berättelser. Den börjar lite tamt med en rätt ointressant del berättad av Ellinor som sedan tas över av Max, en obehaglig flerspråkig författare. Och sedan knyts allt ihop av Lucrezia, dotter dotter till en skandalomsusad markisinna. 

Kärlek, svek, förödmjukelser, mäns kvinnosyn, och mycket mer förmedlar romanen. Och den stora romankonsten kommer i den senare tredjedelen av historien – läs den så förstår ni vad vi menar. 

En bok för en bokcirkel, vi hade en hel del att diskutera, och kanske inte för semesterveckan (om ni har nån sån kvar i höst).

Kejsarn av Portugallien

Vi i vår läsegrupp var överens om att detta var en berättelse med många kvalitéer. Det är historien om torparen Jan i Skrolyckan. När dottern föds händer något med Jan, han blir lycklig. Vi följer familjen under dotterns, Klara Fina Gulleborg, uppväxt. När Klara Fina flyttar till Stockholm kommer Jan att sakna henne. Vi som läsare inser snart att Klara inte fått plats i familj som tänkt utan lever som prostituerad. Jan däremot fantiserar att dottern lever ett gott liv som kejsarinna av Portugallien. Och själv blir han kejsare. Det är en historia som skildrar tidens umbärande och orättvisor. Samtidigt som känslor är starka och den drömvärlden Jan flyr till känns som en djup depression. Romanen utspelar sig i Selma Lagerlöfs Värmland under 1860- o 70-tal. Det finns många likheter med Selma Ls liv i boken och på Wikipedia kan man läsa följande:

Namnen i boken är påhittade: Ämtevik kallas Svartsjön
Sjön Fryken kallas Löven
Godset Mårbacka är Lövdala
Löjtnanten Liljekrona är Selmas egen far Erik Gustav Lagerlöf
Och Selma med sina två systrar är det tre mamsellerna som kommer förbi Jan i Skrolycke.

Boken har filmatiserats några gånger, bland annat av MGM i Holywood. 1992 var det dags för en TV-serie med Ingvar Hirdwall som Jan, regi Lars Molin.

Torgny Lindgren

Gårdagens bokträff handlade om Torgny Lindgren, en av våra stora berättare. Det var tänkt att vi skulle läsa Norrländsk akvavit, men vi läste lite olika titlar; Pölsan, Klingsor, Ormens väg på hälleberget och även boken om akvavit. Och passande läste Torgny själv, bland annat ur sin bok Minnen, nu i juli på radions P1.

Torgny Lindgren var en mästerlig berättare som skildrade Västerbotten förträffligt. Det var dikt och verklighet, skrönor och mer seriösa reflektioner över en glesbygd med många kvalitéer när det gäller båda människor och natur. Vi var överens om att Torgny L var en skicklig författare som gav utrymme för oss läsare att tolka stämningar och känslor. Historierna i respektive bok vävs ihop och som läsare blir man fängslad. I Klingsor skildras släktens långkok ingående, en gryta som bara fylls på. Och i Pölsan är det två män som ser det som sin uppgift att leta reda på den godaste pölsan i Västerbotten. Mat är viktigt.

Läs Torgny Lindgren! Få inblick i glesbygd och de utmaningar som finns. Njut av goda berättelser o skrönor. Förundra er över missionären som återkommer och vill göra sina gärningar ogjorda (Norrländsk akvavit). Alla dessa märkliga episoder som gör romanerna levande och läsvärda.

Eljest.

  

The Martian, ensam på Mars

Månadens bok, ensam på Mars, en science fiction-roman, vår första i vår bokklubb. En olycka i sandstorm gör att Mark blir kvar på Mars och genom tur och skicklig överlever han, mot alla odds. På jorden har man hållt minnesstund över Mark och nu väntar man på att resten av besättningen ska återvända.
Vi får följa Mark genom den loggbok han skriver var dag, eller sol som han säger (ett marsdygn). Samtidigt får vi följa utvecklingen på NASA. Kommunikation etableras och räddningsinsats planeras. Andy Weir har skrivt boken och vi var överens om att han torde vara enormt påläst och kunnig när det gäller rymdresor, en riktig nörd.
Våra  omdömen varierade; från spännande, bra, en riktigt bra bok till så seg, det räckte med några sidor, nej.
Romanen har blivit film och den har tydligen gjort stor succé.

Nästa månad tar vi en paus och i juli blir det Torgny Lindgren-tema.

  

Carl och Christina Piper, en biografi

Det är Svante Norrhem som har skrivit biografin över paret Carl och Christina Piper. Det är en fascinerande historia om ett framgångsrikt par i Sverige på 1700-talet. Han, rådgivare till Karl XII. Tillfångatagen vid slaget vid Poltava och sedan krigsfånge fram till sin död. Hon affärskvinna och godsägare av ett flertal stora egenförvärvade egendomar. En historia om ett avskytt och beundrat par, genomkorrupta och giriga och samtidigt omtänksamma och djupt religiösa.

Historien, berättad av Svante, är resultat av en omfattande forskning i Riksarkivet, arkiv vid de olika godsen som Christina förvärvat, byggt om och byggt nytt och andra källor. Totalt har boken 221 noter. Boken är saklig, språket passande och vi får en känsla av hur det skulle kunna te sig att leva i Sverige för 300 år sedan och i den makthavande eliten. 

För den som gillar historia är det här en bok högt upp på ”att läsa-listan”. Så, gör det.

  

Borgen

Månadens bok, mars, blev en spänningsroman av Ellinor Häggström, utgiven som ”Book on Demand”. Det känns som om målgruppen är unga vuxna. Den har drag av Hunger Games, bokserien som kom för några år sedan. I Borgen är det fem dödsdömda som väljs ut av ett TV-bolag som vill göra en dokusåpa om deras kamp som inlåsta i en medeltida borg. Det finns en väg ut och den av de fem som hittar ut blir benådad.

Spännande, den vill jag inte läsa, dålig, behov av lektör, var några av våra omdömen. 

Spännande: hela idén med att låsa in människor som ska tävla med livet som insats blir spännande och samtidigt läskig och grym.

Den vill jag inte läsa: en obehagskänsla som man inte vill ha när man ska läsa en bok och det gör att den inte är läsvärd.

Boken behöver en lektör/redaktör: det finns en hel del i boken som skulle justeras så att språket flyter bättre och att man inte hänger upp sig på detaljer som blivit fel. 

Intressant är att följa de olika karaktärernas reaktioner och känslor på den direktsända ”underhållningen”.  Det är sonen till producenten och andra TV-tittare, de två TV-teknikerna som lägger ut bilden i sändning, chefen för TV-stationen och inte minst TV-producenten själv.

Spelplatsen är Sverige år 2014 och -15, men ett alternativt Sverige.

  

Fyren mellan haven

Månadens bok, Fyren mellan haven av M.L. Stedman utspelar sig i sydvästra Australien mellan Ishavet och Indiska oceanen. Fyren som den hemvändande Tom tar anställning vid ligger på ön Janus Rock. Där slår han sig ner med unga hustrun Isabel. Det är mellankrigstid och Tom har tjänstgjort vid Västfronten. Isabel och Tom får missfall upprepade gånger och sörjer de ofödda när en båt driver i land på ön. Ombord finns en död man och ett spädbarnsskri avslöjar också den baby som finns i båten. Barnet räddas och det är då vi som läsare ställs inför det moraliska/etiska dilemmat. Hur ska de agera?
Vi som läst boken var positiva och hade samtidigt lite olika omdömen: den var bra, otroligt medryckande och lite sorglig, välskriven, den moraliska frågeställningen tog överhand.

IMG_8475