Onsdag em, regntunga och ända friskt i trädgården. Och där i bärbuskarna sitter den, den breda trollsländan. De mörka fläckarna på vingarna närmast mellankroppen. Och den blå breda bakkroppen, därav namnet. Så den är rätt lätt att känna igen.
Så här sitter den och väntar på bättre väder. Men enligt rapporten så får han, det är en hanne, vänta tills på lördag på flygväder.
Söndag den 1 juni och en naturupplevelse i ett kommunalt naturreservat, Kvärlöv. Söder om Landskrona och mellan Västkustbanan och Saxån. Ett fint område, ett vattendrag ger alltid ett mervärde även om ån flyter i sakta mak med sitt mörka vatten. Det är den livgivande pulsådern genom landskapet och en dramatiks exotisk pulsåder. Ån slingrar sig och så gör även gångstigen som följer åns vindlingar och en så välklippt stig – tack miljöförvaltning.
Mer om området finns att läsa här; Kvärlövs natur
och så några bilder från söndagen;
Första inlägget var den 30 mars och nu en månad senare vandrade vi från Borstahusen till Rydebäck. Vilken skillnad. Träden är utslagna, askarna dock med en viss tvekan. Och några slånbuskar i full blom, andra överblommade. En isig nordan till trots var det en skön söndag som sig bör i maj. Gullvivor i massor och mandelblom. Backsvalorna var på plats, om än inte så aktiva med häckningen. I Sundvik kikade vi på röjningen och vad fint det har blivit. Efter en brutal röjning med traktorspår mm så såg det fint, väldigt fint ut nu.
Sandödlan såg vi inte till och vinterståndare skvallrade om att snyltroten kommer senare.
Hem via Rydebäck, mycket betong i den nya delen av Rydebäck
Åter Landskrona med Pågatåget
Idag en kort promis mellan Rammsjö och Burensvik. Strandskata, tofsvipa och rödbena häckar här nere på strandängarna. De försvarar sina revir intensivt och med sina typiska varningsläten. Skäldervikens vatten glittrar och gravände håller till i strandkanten.
På ängarna blommar triften för fullt i lite olika rosa nyanser. Och i kanten på våtmarker lyser kabbeleka gult.
Även om det är kyligt i vinden så ger solen tillräckligt med värme för att ge en känsla av försommar.
Annandag Påsk, och utflykt med kaffe och macka till Borgen vid Vallåkra. Det här är det mest fantastiska stället för vitsippsspan. Massor, det finns hur mycket vitsippor som helst och denna helgdag “peakade” sipporna! Även om vädret var gråmulet så är det här ett trevligt ställe att åka till, väl skyddat från lite kyliga ostvindar. Borgen är spännande på många vis med sina branta raviner och mångfald av trädarter, andra växter och fågelliv. En gång bröt man kol och leran vid Borgen har använts i lerkärlsfabriken. Här möts natur och kultur.
Blommande harsyra
Rååns stilla vatten
Och nu dags för ett Naturinlägg – tranor och trandans vid Hornborgarsjön
ett säkert vårtecken, en utflykt som man bara måste göra en gång om året för att uppleva, räkna och imponeras av dessa makalösa fåglar. Dom är stora och dom har sitt speciella läte men dansen kommer ofta av sig. Ok ibland glimmar det till, men den stora atraktionen är ändå den stora mängden och de imponerande flygspannen. Här några bilder på dessa majestätiska pippiar – dock ej från detta år utan för ett par år sedan – evolutionen har inte gjort något avtryck på fyra – fem år!
Här norr om Landskrona har vi Hilleshögs dalar med kust, ängar/hagar och några skogsdungar. Idag låg Öresund spegelblankt, bara några båtar skapade oro på ytan. Ejder sträckte söderut på väg mot Östersjön, lågsniffande över vattenytan. En kvardröjande fjällvråk visade upp sig och sälgen blommade stort.
Öresundskust med sandberg
Mera kust
Dagens panorama
Här maxar sälgen
I sjön/dammen var det gott om sjöfågel; storskarv, gråhäger, styltlöpare, ägretthägrar och många fler. Dammen är densamma som i förra inlägget, Man Sagar Lake.
Styltlöparna höll sig i strandkanten, sin vana trogen, och är en vanlig fågel i Indien. Visst är det mycket skräp i kanten av dammen och bland all bråte dök även en råtta upp!
Storskarvarna på byggnaden i sjön satt och torkade vingar efter, får man förmoda, ett gott fiske. På samma byggnad höll ägretthägrarna också till och den behöver man ju inte åka till Indien för att se, den häckar på Gotland! Och den fågel som sitter under byggnaden är en gråhäger, även den finns i våra hemmamarker.
Ekorren, en indisk palmekorre är vanlig och orädd av sig. Man behöver inte vara avancerad naturfotograf för att fånga den på nära håll. När jag bodde i Indien flyttade de in i mitt skafferi när jag var bortrest ett par dagar. Mitt rutknäcke från Sverige gillade de stark, så de åkte snabbt ut. Några vädjande “piff o puff-blickar” hjälpte inte!
