Här på gränsen mot öknen är vatten något man måste se till att det finns så maharajan Maharwal Gadsi Singh anlade en damm strax nedanför borgen år 1400, en konstruktion för vattenförsörjning hela året. Just i år har regnen inte varit så goda, dammen har dåligt med vatten. Här ror man trots allt i små båtar och en och annan styltlöpare har också hittat hit.
Finns det en damm så finns det också tempel och möjlighet att ta ett heligt bad!
Här norr om Landskrona har vi Hilleshögs dalar med kust, ängar/hagar och några skogsdungar. Idag låg Öresund spegelblankt, bara några båtar skapade oro på ytan. Ejder sträckte söderut på väg mot Östersjön, lågsniffande över vattenytan. En kvardröjande fjällvråk visade upp sig och sälgen blommade stort.
Öresundskust med sandberg
Mera kust
Dagens panorama
Här maxar sälgen
Och nu kommer fortet, bilder på Jaisalmer Fort. Själva fortet uppe på bergskammen/klippan är en stadsdel i sig. Här lever människor och med den service de behöver; affärer, skolor, mm samtidigt som allt är väldigt turistanpassat med hotell, restauranger mm. Trots det får man en känsla av Tusen och en natt när man vandrar runt. Det stora intresset för borgen har också medfört problem, avloppsystemet är inte anpassat till så mycket människor och hela klippstaden/borgen höll på att undermineras – nu är det värsta åtgärdat men det återstår en del för att göra det mer långsiktigt hållbart.
Inom murarna, med sina 99 bastioner, finns några palats och många tempel. Det stora palatset, Maharajans är öppet för besök och denna skapelse i sju våningar är häftig. På taket har man en vidunderlig utsikt i alla väderstreck och här fladdrar Jaisalmers egen flagga. Mitt i smeten ligger ett av de sju Jaintemplen, det största. Hela templet är ett mästerverk i stenhuggeri.
Den gyllene staden, Jaisalmer, utposten mot den stora Tharöknen och mot Pakistan. Jaisalmer var en viktig knutpunkt för handel i forna dagar, handel mellan öst och väst. Varor från Indien naturligtvis men även varor från Kina passerade här. Handelsmän gjorde goda affärer i Jaisalmer och många slog sig ner här och byggde sig sina stadspalats och många av dessa finns fortfarande kvar i de gamla kvarteren.
Jaisalmer har fått sitt namn efter Maharawal Jaisal Singh, en Rajput-kung som grundlade staden 1156 AD.
När hamnen i Mumbai (Bombay) utvecklades minskade Jaisalmer i betydelse och 1947, vid delningen av Indien i Indien – Pakistan stängdes handelsvägen västerut. Vid 60-talets mitt fick Jaisalmer ett uppsving då Indien förstod stadens strategiska vikt i konflikten med grannlandet. Väg och järnväg fick ett lyft, soldater skulle kunna mobilsera snabbt. Och nu överlever Jaisalmer som turiststad.
Här finns naturligtvis också ett Fort, Jaisalmer Fort. Bilder på det kommer i nästa inlägg……
Bilderna i detta inlägg är från vardagslivet i staden. Här vandrar kossor fritt som i alla indiska städer och här är det även i övrigt ett intensivt gatuliv med allt vad det innebär.
Först en kort parentes;
Onsdag, aw med nya jobbet, Cultura och pilotavsnitt av kommande TV-serie (?) på Röda Kvarn, här en trailer;
Torsdag, aw med gamla goa kollegor, Munka fhsk
Två aw samma vecka – så trevligt
Men nu fortsätter bilderna från Indien och med ytterligare tre bilder med en massor av sten som motiv och man bara blir andtruten av tanken på allt arbete som måste lagts på denna otroliga ointagliga anläggning;
Efter turen i söder landade vi med vår taxi i Jodhpur och i ett hotell på värsta trafikerade gatan i stan.
Den verkliga stenhögen i Rajasthan är Mehrangarh Fort (borg). Att det finns så många fantastika fort den ena värre än den andra i denna delstat i detta fascinerande land är helt enkelt otroligt.
Den första stenen till detta bygge lades redan i mitten av 1400-talet och det var Rao Jodha som gjorde det.
Rao var en av Ranmals 24 söner och han blev den femtonde regenten av Rathore. Ett år efter att han satte sig på tronen bestämda han sig för att lämna den gamla borgen och bygga nytt och då på ett säkrare ställe. Han hittade en bergskam, obebodd så när som på en eremit och en mängd fåglar. Klippan kallades fågelklippan och eremiten var Cheeria Nathji, the lord of birds. Han blev uppretad, arg och besviken – han uttalade en förbannelse över bygget – Må denna borg ständigt lida av vattenbrist!
Det finns många fler historier/skrönor om denna massiva borg och fåglar trivs här fortfarande, se bara alla glador och vråkar som seglar på uppvindarna vid fortets murkant. Och det var ju här vi såg ulliga gamungar! Och förbannelsen håller i sig, det är vattenbrist här i Jodhpur ständigt.
Inom murarna finns flera palats; Moti Mahal, Phool Mahal, Sheesa Mahal, Pärl-, Blom- och Spegelpalatset. Här inom murarna finns även ett av de finaste museerna i Rajasthan. Och några bilder – även en vy över själva stan, den blå.
Här ett par bilder från naturvandring den 17/1 (se inlägg).
Vi fick inte se några björnar, bara spillning, men vi fick se en krokodil i en av dessa dammar, livs levande och inte i bur. Dock på ett betryggande avstånd. En glad guide gjorde morgonen och den friska kylan var skön tillsammans med tystnad, den tystnad naturen ger som ett gott avbrott i det annars så stökiga och högljudda indiska livet på landsbygd som stad.
Den blivande nationalparken låg granne med ett av södra Rajasthans mest besökta tempel, Jaintemplet Ranakpur. Ett tempel som öppnar för turister vid 12-tiden när de verkligt hängivna fått utöva sina ritualer. Det är ett stort komplex av byggnader och vi lät oss imponeras.
Jainismen lär vara den äldsta nu praktiserade religionen i Indien. Jainister har många levnadsregler som också gäller för besökare när man stiger i templen.
Så nu blir det både bilder från natur plus en guide och sedan tempelbilder;
Idag klippte vi ner vår Bokharabinda. Den var stor, 30 år gammal, och inte mycket tuktad. Allt klippte vi ner, och 10 cm är kvar ovan jord,
Kommer den att klara sig? Vi håller tummarna och medan vi gör det kan vi passa på att olja in balkongvirket. Så här såg det ut;
Före
Efter
Balkansippor, ihopslagna när solen gått i moln
