När det är mitten av november så borde alla löv ha landat på marken, men inte i år – här sprakar fortfarande naturen i finaste höstfärgerna. De är bok och ek, lind och lönn och många fler trädslag som finns här utmed stigen ner mot Rååån. Byn heter Råå (ska uttalas Rå) och har en å, alltså blir det Rååån!
Vägen/stigen ger en riktning i bilden och skuggorna ger även de djup. Och så alla färger – en skala i gult och höstligt orange till brunt. Solen bleka ljus hjälper att förstärka färgerna. Ljuset är ofta skillnaden!
Här kommer en bild tagen i mitten av november, och den är tagen i den allé som finns bakom herrgården och som leder ner mot Råån. Herrgård eller gods – det är Bälteberga som ofta blir vårt utflyktsmål när det är höst/vinter. Det är fint här med många fina naturtyper och många olika arter svamp. Den här har jag inte lyckats bestämma till 100% – honungsskivling, flamskivling eller… återkommer när jag har koll.
I slutet av allén syns mangårdsbyggnaden och ger ett spännande djup i bilden. En glimt av en lågt stående sol ger ett varmt ljus.
Veckans bild vecka 46 2022 Här kommer ytterligare en bild från vår tur till södraste Skåne, Falsterbo och Måkläppen. En tuff vandring i snålblåst och med utrustning om än inte så tung. Motljus i den trots allt inte för kyliga vinden, ca 12 grader C. En vecka och många “veckans bild”! Den här är tagen av gästbloggarefotograf Kajsa, med öga för det fotografiska. Inte mycket färg men den blå punkten ger en intressant effekt. Lätt att ta bort i photoshop, men varför? Nästa vecka blir det hösttema ity nu har hösten kommit till våra breddgrader.
Sandlöpare i det grunda lagunvattnetMed huvudet kalltSandlöpare, så fina
Veckans bild, vecka 46, 2022
Här kommer ytterligare bilder från vår tur till Måkläppen. Den där blåsiga men ändå fantastiska dagen där ute på revlarna. På återvägen dök det plötsligt upp ett gäng vadare – sandlöpare. 10 – 12 st som höll sina huvuden kalla genom att söka föda i det grunda vattnet. Så fina. Och deras vita fjädrar lyste upp i strandkanten. svårt med skärpan dock i den gråa dagern.
Jag tog med tre bilder för att visa hur aktiva de var. Försökte också beskära bilderna så de blir lite mer intressanta. Visst är det väl fint med vadare. Många av arterna är inte så skygga och de är lie lättare att fånga på bild. Sandlöparen har sina häckningsplatser i norr på gränsen till Arktis och det gör att de inte har mött många människor.
Som utlovat kommer här den andra bilden från Måkläppen och med två nyfikna sälar. Visst spanade de på oss och undrade…
Här är bara horisonten i bakgrunden och man skymtar ytterligare ett par huvuden som kikar upp. En tredjedel var av bilden och en lite rand av himmel som fick komma med.
Måkläppen är väl värd att besöka nu i november – januari när betränadsförbudet inte råder. Men välj en dag som är lite mindre blåsig. När vi var där i förra veckan blåste det 7 – 8 m/s, och det kändes.
Gråsäl och skarv på sandreveln längst ut på Måkläppen.
Veckans bild vecka 45, 2022
En blåsig dag i november med en sol bakom molnen som tidvis visade sig. Bra fika längst ner på udden bakom några ruggar av strandråg. Och visst fick vi syn på sälarna. Både knubbsäl och gråsäl. Den som nyfiket visade sig var en gråsäl med sin karakteristiska profil. I bakgrunden sitter alla skarvarna, torkar sina vingar och vilar efter dagens fiske. Mellan skarvarna och bakom ligger ett helt gäng med säl, svåra att se men de var många och de tog det lugnt.
Bilden med en tredjedels himmel, inflygande skarv och någorlunda skarp säl. Hygglig. Har man nu kånkat kamera med tele så måste man ju ta några bilder. – Fler kommer.
