Vårt ställe som vi bor på nu är Afonso Guesthouse, ett riktigt fint ställe med en fin takterrass och bra rum. Ett gammalt hus med vibbar av det koloniala. Goa blev fritt först i början av 60-talet. Just nu sitter vi på översta vån på museet Houses of Goa. Intressant om arkitektur och vad portugiserna tog med sig när det gäller hus.
Nästa stopp är en utställning härintill; Mario Miranda, välkänd serietecknare.
Båt över floden sedan rickschaw till museet och samma väg tillbaka. Sedan takslapp. Förmiddag runt i de gamla kvarteren med sina fina hus, så museet här förklarar lite vad vi såg i morse.
Här i vår stad, Panaji är det verkligen jul. Kulörta lampor, gärna blinkande, tomtar, julkrubbor och massor av julstjärnor. Jul firas. Och nu ikväll när vi gick till Georges Bar fick vi även se den vitkalkade kyrkan, upplyst och med en krubba i full skala framför.
När sedan kören sjöng Stilla natt var det verkligen maxat. Visserligen inspelat men projicerat på kyrkans framsida. Och det fortsatte när vi åt vår middag, ty George Bar var mer familjeresturang än bar. Nedan två julbilder från Panaji.
I dag har vi varit riktiga turister, vi har avverkat hela den gamla delen av den forna huvudstaden. Old Goa var en portugisisk stad/koloni och viktig knutpunkt för handeln av varor från Indien och andra delar av Asien. Det blev några kyrkor, portugiserna var kristna och så är många forfarande här museum och lite skådning ut över floden, bland annat fisheagle.
Och så fika förstås, banan lassie. Museet med många spännande prylar
Nu fortsätter vårt resebloggande. Igår kväll/natt tog vi tåget till Jodphur, nattåg sk Sleeper och det brukar gå bra att sova men ack, man blir äldre och det tar ut sin rätt (eller vad man brukar säga) och det var lite knöligt. Från J t Mumbai och vidare t Goa Int Airport.
Och här bor vi nu på Afonso Guest House i Panaji.
En natt och en dag resande, det var tufft.
Från byn Mundardi och huset där Ms familj bor såg vi minst sex stycken gamar häromdagen och från deras gårdplan, det vill säga ett riktigt tomtkryss; gåsgam. De tog termik en bit bort och seglade snyggt högre och högre. Inga bilder för en mobil och inte den vanliga kameran heller. Trots det en suddig bild tagen m vidvinkel.
Tomtkryss, för en skådare är det de fåglar man kan notera utan att lämna tomten.
Andra dagen på det nya året och vi tog en promis runt i staden, Jaisalmer. Det är inte någon stor stad så vi tog vägen genom bazar-/marknadsgatorna. Vi passerade fina gamla kvarter med gamla stadspalatslika hus. Och snart var vi uppe i borgen. Minst fyra portar passerade vi innan vi kom upp till det lilla torget, hubben, med palats och inte långt till tempel. Så småningom landade vi på ett roof-top café, beställde te och pannkakor med banan och fick en paus på ett par timmar från busslaster av turister.
Två sevärdheter avverkade vi på em; AmarSagar och BahdaBagh, tempel respektive begravningsplats för maharadjor;
Och nu väntar vi på tåget till Jodphur, nattåget. Sedan vidare imorron till Mumbai och sedan Goa. Vi återkommer.
I går kväll for vi till Jaisalmers hot spots, Sam dunes, de stora sanddynerna. Vi kom fram lagom till solnedgången och vi var inte ensamma, hundratals turister, de flesta inhemska, hade samlats härute för att se solen försvinna. En fredagkväll och ledig nyårshelg betyder goda affärer för alla kamelägare som fraktar ut dem på sanddynerna.
I anslutning till dynerna har man tält-camper för att hysa alla turister, camper som för tankarna till flyktingläger.
Vi for tillbaka till Jaisalmer.
Soluppgången i öknen är minst lika fin som nedgången. Skillnaden är att uppgången är kyligare. Nu på morronen satt det en duva där på staketet och lät och gjorde sig bra i silhuett. Ökenfrukost, chai och grönsaksomeltt med toast. Avfärd tillbaka till Jaisalmer via Mundardi. Hann dock med en selfie vid lodgen utanför hyddan.
Bybesök, fler släktingar och lite mer byhäng, trevligt sådant. Allt mer inser man hur energiska människor är som lever på marginalen när det gäller vatten, odlingsmöjligheter och boskapsskötsel. Här finns ett enormt kunnande och känsla för hur man klarar dagen.
Och gästfriheten är stor.
Tillbaka i vår camp/lodge blev det nyårsmiddag, vällagad indisk mat med extra chilli efter önskemål. Stor brasa och kl 24.00 drog ett par raketer upp mot skyn, effektfullt med en nyuppstigen måne i bakgrunden, och rätt varmt även om nattkylan börjat dra in.
Brasa o middag;
Vi hyrde in oss i en liten nystartad camp härut, 30 minuters promenad från byn. Några traditionella hyddor med allt som behövs, ett bra kök, mat ingick, och ett lugn som är svårt att beskriva, ett lugn som infinner sig mitt i en öken, Tharöknen. Thar sträcker sig från Jodphur i öster och en bra bit in i Pakistan, den är stor och en av världens mest tättbefolkade öknar.
Här en bild på vår lodge i fjärran;
