För ett tag sedan (4/4) visade jag några bilder på kvinnor från Tamil Nadu, många av dem hårt arbetande. De sköter hus & hem medan manen arbetar i lantbruket eller med något annat som ger inkomst till familjen. Mannen har ofta den ekonomiska makten. När kvinnor organiseras sig, bildar kvinnogrupper och startar egen verksamhet är det en början på mer jämlikhet.
Män har samtidigt krav på sig att se till att barnen får möjlighet att utbilda sig för en bättre framtid. Jämställdsarbetet i Indien har börjat, men det är ett komplext samhälle som inte förändras i en handvändning.
Fortfarande är hemgift, som kvinnans familj ska betala, en stor belastning och som inte främjar jämställdhet.
Arvsrätten/lagarna har ändrats nyligen och ger möjlighet till ett mer rättvist arvsskifte. Så var det inte för några år sedan och det kommer att ta tid att införa lagarna i praktiken.
Kastväsendet är inte avskaffat och man får inte diskriminera utifrån kast/kastlöshet, det finns inskrivet i grundlag. Om det hade efterlevts hade det också underlättat jämlikhetsarbetet.
Och det är svårt – det är bara att lyfta blicken och inse att även vi här hemma har inte kommit så långt som anstår ett civiliserat samhälle.
