Idag gårdsbesök en bit utanför Celle. En gård som odlar vit sparris. Marcus, son på gården, visade oss runt bland de maskiner som används för att sortera, skala och paketera sparrisen. En hel liten industri. Fälten såg tomma ut, vit sparris skördas under den kupade jorden. Fram till midsommar håller skörden på. Sedan släpper man upp skotten så att plantorna får chans att hämta sig – ladda om till nästa säsong. Efter visningen blev det en god sparrislunch; sparrissoppa, sparris m tillbehör och jordgubbar med glass. Mmakalöst gott med en god Riesling.
Sparrisresa med Thell-bussar, pansjovarning. Nu är vi här i den medeltida staden, Rådhusklockan o kyrkan slår fyra och vi har just checkat in. Första intrycket av staden är riktigt positivt och nu efter några minuter på slafen ska vi kolla in denna kulturklenod. Återkommer imorron.
Nu en IPA, en ale från Höganäs, en High Nose Brew. En utmärkt öl, riktigt njutbar. Lagom beska med inslag av citrus, brygd på våra fyra sädesslag; korn, vete, havre o råg. En grumlig rackare som ser lite småäcklig ut i glaset, men skenet bedrar, den är god. En dag som denna, med 30+ mitt på dan är det gott att sitta under äppelträdet på kvällskvisten och smutta på en sån här exellent IPA.
April månads bok, skriven av en debutant, Erika Olofsson Liljedahl, var Någonstans brister himlen. Erika är uppvuxen i Höganäs och det är dit systern i boken tar sin tillflykt.
Vi får följa Elis, en ung man på 13 snart 14 år som hjälper far med fisket i Bohuslän. Det är i slutet av 1920-talet, Sverige är fattigt och familjen kämpar för att få allt att gå ihop. Elis storasyster Signe försvinner en dag oväntat och utan ens ta avsked av Elis. En tragisk hemlighet i familjen kommer upp till ytan och när sedan mor i familjen dör av blodförgiftning så rymmer även Elis.
Det är en berättelse om hur Elis tänker hämta hem systern Signe för att ställa allt tillrätta. Vi får följa hans resa och vistelse i Höganäs där han får uppleva andra sidor av världen.
Vi i vår bokcirkel var överens om att det här var en läsvärd bok.
IPA? Nja, men en god ale. En IPA med humle, Citra, som ger den här IPAn en kraftig citrussmak. Och en bra stadig malt.
Finn har en bred produktion och kommer med nya öl ständigt. Kul. Och baserade i Landskrona som gör att sortimenten finns på vårt bolag.
Tillbaka till IPA- Citraic. En god ale som sagt med fina undertoner som nästan försvinner i citrussmaken. Själv föredrar jag en ren IPA. Eller en APA, och det har Finn.
Veckans bild, vecka 13 2018
En bild i två versioner, se den beskurna överst och originalet efter texten. Två olika bilder men samma motiv. Korsvirke och typiskt för Danmark, och att man är rädd om sina gamla hus. Sympatiskt.
Bilden, originalet har väldigt många linjer och det kan kännas lite rörigt. Den beskurna bilden har även den linjer men kanske med lite mer harmoni och inte fullt så kaotiskt som ursprunget.
Vilken är bäst? Eller har de två olika syften? I vilket sammanhang passar respektive bild?
Originalet har korsvirket som sedan går igen i stenläggningen.
Två bilder, två budskap och två kompositioner.
Veckans bild, vecka 12, 2018
Här kommer ytterligare en nyskannad bild, denna gång fr Landskrona och en gård utanför stan. Om det nu är Erikstorp eller Säbyholms är jag inte riktigt klar över. Säkert är att något av husen har rivits och det hela är inte sig riktigt likt längre.
En motljusbild med reflexer i gatstenen som är så prydligt lagd. Och de fina träden med sina grenverk som ger det fina ljuset.
Bilden har en del att berätta om hur det kunde se ut för så där 50 år sedan, en dokumentation. Bilden i sig ger rymd och ett romantiskt skimmer över gårdslivet, som säkert inte var en realitet alla gånger.
Dokumentation, komposition, spänning, romantik – vad mer kan man begära av en bild?
Ha det gott och ställ om klockan i natt.
En lagom trevlig bok var ett allmänt omdöme om Jan Mårtensons Mord i Havanna. Ett lugnt och eftertänksamt tempo och mycket av mansplaining när det gäller antikviteter, Kubas historia och annat som intressehöjare. Gourmén och huvudpersonen, Johan Homan, berättar också detaljerat om vad som inmundigas, allt från sillbullar till välhängda och marmorerad biffar.
Men vem var mördaren? Och varför dök inte testamentet upp? Åkte Anna till Las Vegas? När man kom till slutet var en del frågor obesvarade.
Själv tyckte jag boken var lite väl långsam för att vara en deckare. Johans teorier om motiv och händelseförlopp blev alltför mycket ältande. Och som sagt, vad hände egentligen?
Och till sist ett citat; Man lever bara en gång. En gång är ingen gång. Vad tänkte Jan Mårtenson med detta, eller vad det en lapsus?
Veckans bild, vecka 11, 2018
Sommaren -66 var det konfirmationsläger i Skatboet på Värmdön i Stockholms skärgård. Ett seglarläger med fina träbåtar och fina segelvatten.
Bilden är från den dagen vi skulle segla till kyrkan och själva konfirmationen skulle ske.
Två allvarsamma ungdomar som tillbringat tre aktiva veckor med aktivt uteliv och bibelstudier. Ett ögonblick framför kameran, välkammade och sedan dags att segla över till Ingarö kyrka. Bli konfirmerad, bli lite mer vuxen och livet hägrar.
Veckans bild vecka 10, 2018
Veckans bild är tagen vid Magelungen, sjön som ligger söder om Stockholm och just vid Farsta o Farstastrand. En trevlig sjö som vi metade i när vi var små i början av 60-talet. Söndagsmotionen var att traska runt sjön, och det var innan förorten expanderade. Då var det landet med hagmarker och kossor, lantbruk och skog.
Bilden är tagen på vårvintern när smältvatten översvämmar och gör att träd står med fötterna i vatten. Speglingar i vattenytan ger effekter som alla med kamera gillar att fånga. Svårt, men spännande när man spanar efter de bästa vinklingarna.
