Veckans bild vecka 10, 2021
Det är visst vecka 13 nu, 29/3 – 4/4, så det blir några bilder till denna vecka. Jag börjar med den här:
Skogsmonstret i Häckeberga, eller om det är en kullfallen dinosaurie? Men fotad blev den. I motljus.
Häckeberga är ett naturvårdsområde som tillhör slottet med samma namn. Här är fin ädellövskog och varierande natur. Sjön ger också en dimension med gäss som guppar på vågorna, skäggdopping, vigg och en hel del andra arter. Vi var här nu i tisdags, 23/3, och vandrade runt hela sjön. Över oss trumpetade tranor och gässen förde väsen ute på sjön i full fart med sina vårbestyr.
En fantastisk dag med många fotografiska vinklar.
På min hemsida finns än fler foton; permagnuson.se
Vecka 7, 2021, veckans bild
Här kommer en nytagen gässbild. Det är många gäss runt om i Skåne nu. Vintern har överraskat dem. Och här nere vid Barsebäck höll ett helt gång vitkindade gäss till. De betade i gräset idogt och när de blev störda sträckte alla på sina halsar samtidigt. En bild tagen från bilen och de blev inte alltför störda.
En bild delad i tredjedelar 🙂
Veckans bild, vecka 6, 2021
Nu när vintern slagit till med minus i hela landet så blir det kärvt för gässen. De samlas här vid vår by i enorma flockar. Säkert tusentals. Och denna soliga torsdag var det oroligt bland gässen. Grå-, säd- och kanadagås som betar på sädesfälten – höstvete, till lantbrukarnas förtret, alla lyfte de samtidigt. Det är en örn som seglar in över flocken, men örnen har inget att hämta när alla dessa gäss fyller luftrummet.
Och visst är det någon som skjuter i fjärran, en lantbrukare som tröttnat på skadorna.
Ett skådespelar det och inte helt att fånga känslan av mängden och kacklet och fågelflockar i mängd. Här är ett utsnitt taget med mobilen. Och nog är det en vinterkänsla som infinner sig.
Veckans bild, vecka 5, 2021
En nytagen fågelbild (28/1/2021), en hel flock. Det var ett gäng knölsvanar som tog sig snabbt fram i motvinden vid Falsterbohalvöns sydspets. Med kraftfulla ljudliga vingslag drog de norrut.Sol och vind. Mäktiga fåglar. och tacksamma att fotografera.
En dramatisk och molnig himmel en av de sista dagarna i januari. Måkläppen tar paus från alla besökare nu och fram till 1:a november. Då får svanarna och sälarna Måkläppen för sig själva.
Veckans bild vecka 3, 2021
Här kommer en fågelbild. Och den är från 1971. Kameran var laddad med svartvitt och Tri-X, och det borde ha varit färg med tanke på sidensvansarnas fjäderdräkt. Men den här funkar rätt bra. Ett gammalt negativ som har sina prickar och repor. En del lagade i Ps men de flesta kvar. Ger trots allt lite autenticitet till fotot. Visst är det rörigt, päronen är många och grenar går som en väv genom kompositionen. Trevliga fåglar som, om man har tur, kan få se höst och vinter på födsök.
Veckans bild vecka 45, 2020
Den här veckan blir det ytterligare en fågelbild. En fetärna på Scheychellerna, paradisöarna utanför Östafrikas kust. Det var 1988 när vi var på väg hem från uppdraget i Zambia. Vi lyckades ta oss ut till den lilla ön; Bird Island. Och här häckade massor av sottärnor mfl och just denna vackra tärna – fetärna.
Här rastar den på avloppsventilen till vår lilla stuga/hydda. Kritvit mot en mörkare bakgrund av palmblad. Skannad i dagarna och beskuren med tanke på tredjedelar.
Veckans bild, vecka 43, 2020
Ytterligare en fågelbild och nu på skarvar som sitter på ett skär i vattenbrynet. Skicklig dykare och lite spöklik fågel i sin svarta fjäderdräkt. Och när den dykt efter fisk brukar den torka sina vingar genom att hålla dem utspända. Nu verkar dessa tre samla krafter för nya dyk.
Då, på 70-talet när bilden togs, var det en sällsynt fågel i Sverige, men desto vanligare i de norska fågelbergen. Även den här bilden är tagen på Runde som några av de tidigare. Fler kommer.
Jämfört med dagens naturfoton står kanske denna sig slätt, men budskapet är tydligt avskalat; friska hav, välmående fåglar är viktigt för vår planet och vår egen framtid.
Veckans bild, vecka 42
Nu är vi snart ikapp. Även denna gång en svartvit, nyskannad bild tagen i Norge vid samma tidpunkt som lunnefågeln.
Och det här är en elegant flygare som rider på de ständiga vindarna som viner runt fågelbergen i stort sett var dag. Det är inte många vingklipp utan den glider fram på vindarna. Visst är det ett repigt negativ med en del prickar. Men se förbi dessa skönhetsfläckar och känn hur en stormfågel har det en vanlig dag på “jobbet”. Elegant, som sagt, och skickligt utnyttjar den vindbyarna och den är ju släkt med albatrossen.
Ja, det här var på Runde på 1970-talet. Ett nytt kryss, det blev några denna resa i början av sommarlovet. Och många rullar film som nu kommit fram ur gömmorna.
Veckans bild, vecka 41, 2020
Här har vi den tuffaste fågeln på fågelberget, lunnefågeln. Med händerna på ryggen och kortbyxor, stövlar med simfötter, allt lyser av självsäkerhet och en del kaxighet. Ingen mopsar med mig. Den kraftfulla och färggranna näbben är ett utmärkt redskap att fånga fisk med. Ofta några stycken per gång. En bild av en fågel som häckar längs Norges kuster på 70-talet, just innan turistströmmen kom. Och det var på ön Runde. Numera finns bro till ön och dess exotiska utstrålning har falnat.
Men lunnefågeln är fortfarande där och minst lika kaxig.
Vecka 40, 2020, veckans bild
Nu är det några stycken veckobilder den här veckan eftersom jag ligger back.
Bilden är på några svalor som är på flytt och som vilar ut på några telefontrådar. En är en våning upp. Varför? En bild som startar funderingar om utanförskap? Kanske inte. Men det ger bilden något oväntat, något som stör ordningen. Och trådar som går lite på snedden genom bilden ger också de lite oordning. Jag tror att det var ladusvalor som rastade. Och det var i Israel 1971, när jag tog en paus från pluggandet. En bild som dök upp nu när jag tittar igenom alla mina gamla negativ. Fler kommer…
