Ett av våra fina närmaturområden ligger alldeles invid Vallåkra; Borgen. Från stenkärlsfabriken följer man den lilla bäcken och snart är man framme vid Råån. Därefter följer en brant stigning till en platå. Och det är här man kan tänka sig att folk förskansade sig för väldigt många år sedan. I år blommade inte vitsipporna så mycket som de brukar – kanske påverkade fjolårets torra och varma sommar.
Men området är väl värt ett besök nu och några veckor framöver. För fågelintresserade är det ett eldorado.
Om sommaren är det ett område att besöka när man tröttnat på stranden. Här finns en välbehövlig svalka i skuggan av alla stora träd. Även hösten ger Borgen en naturupplevelse utöver det vanliga.
För några år sedan var vi vid Skagen och turistade. På västra sidan av Jylland låg den igensandade kyrkan bland enorma sanddyner. Ett märkligt landskap med dessa dyner med vågmönster efter vinden. En känsla av Sahara men i norra Europa.
Skagen kan rekommenderas, här finns allt från Skagenmålarna, haven som möts, falkenerare med uppvisning, fjärilshus och god dansk mat med öl.
Bilden är en komposition med diagonaler. En enkel illustration till dynlandskapet. Några fotspår triggar fantasin och det grönbruna landskapet i fonden ser torrt och hedaktigt ut (vilket det är). Bilden andas lugn samtidigt som man kan ana hur dessa dyner flyttar sig när stormarna tar vid på höst och vinter.
Veckans bild vecka 1 2018
Här kommer den första “veckans bild” för i år, 2018 –
God fortsättning alla.
Bilden skulle man kunna tro vara tagen nu i dagarna med tanke på det ruggväder vi har, men så är inte fallet. Den är tagen för 15 år sedan, 2003 och i trakterna av Söderåsen. Det var ruggigt men stilla, en nordsvensk häst betade och diset/dimman ville inte lätta. Det hela väldigt stämningsfullt. Björkar och andra träd avtecknade sig mot dimman som grå siluetter.
Bilden förmedlar lite av detta och färgerna i den är murriga i olika bruna och grå nyanser.
Här kommer denna veckas bild, tagen för ett par dagar sedan, en liten förexkursion till utflykten den 8 oktober. Då ska vi till Söderåsen. Det här är ju inte någon matsvamp, men den satt där vid foten av en bok och ville bli fotograferad. Dåligt ljus, blåsigt och alla de små rackarna i olika fokuslägen. Så bilden är ett utsnitt för att ge bilden lite mer närvaro och bli lite mer intressant. Artens namn – någon? Den ljusa svampen gör sig bra mot den mörka mossbelupna stammen. I förgrunden något mörkt, även det en svamp, men en annan art.
Bilden hade mått bra av lite extra ljus (reflektor kanske) eller ökad känslighet. Samtidigt är det en något otydlig tredjedelskomposition med ett virrvarr av småsvampar i bakgrunden. Ska man “städa” innan man tar bilden? Det gör inte jag. Det finns ett kommentarsfält nedan – kom med synpunkter vet jag.
veckans bild, vecka 31
Veckans bild kommer lite oregelbundet, men det ska förhoppningsvis bli lite mer regelbundet nu.
Och denna bilden är tagen ute vid Öresund mellan Ålabordarna och Fortuna. Eftermiddag i högsommar med havsglitter, Ven och fartyg.
I förgrunden en flockblommig växt – släkt med hundkex. Sådana här bilder behövs för att förmedla lite sommarkänsla.
Och visst gör den det. Motljusbilder har varit tabu till och från. Den här är ok tycker jag och speciellt en sån här sommar.
Lördag 5 augusti och många börjar jobba på måndag. Sommarlovet är snart slut och man undrar vart denna sommar tog vägen. Resor söderöver kommer att stå högt i kurs i höst.
Men mannen i väster tar semester 17 dagar för att Vita huset ska renoveras. Då skulle man väl kunna passa på att byta ut låsen också!
Och i den svenska sandlådan passar alliansen(?) på att röra om. Så kan det gå när man lägger ut allt möjligt på privata entreprenörer.
Idag fm ägnade vi åt rosor; 7000 rosbuskar och 500 0 sorter. Allt planterat i en sluttning av Sabinerbergen med en tanke om porlande vatten och spektakulära fontäner. Många blommade och många var på G. De flesta riktigt fina, en allsköns blandning. Skötsel eftersatt pga finanskris, men nu verkar ambition och omsorg komma åter. Lunch i anslutning till rosenträdgården, ett relativt nybyggt ställe med god mat. Sicken lunch.
På eftermiddagen besökte vi Villa Aldobrandini, som ligger högt med utsikt över Frascati och vidare bort mot Rom. I fjärran kunde vi se ett solglittrande Medelhav. Vår guide berättade historien om villan och dess olika ägare. Prinsen, som nu äger villan, visade sig ett kort ögonblick på gårdsplanen. Vi fick guidning av trädgård och den vattenanläggning som en gång försörjt fontäner mm med vatten. Nu är vatten bristvara och prinsen säljer nu sitt vatten t kommunen. Vi fick även se urgamla knotiga plantaner.
En bild på en ekstam, kan det vara något? – Mm det är en vackert fårad stam, med en lång livserfarenhet, kanske flera hundra år. Lite stillasittande månne men med vindarna färdas trädens kemiska ämnen som gör att de alla kommunicerar, eller … Det lär vara så att olika arter kan meddela varandra om faror och på så sätt kan förbereda sig för en attack av någon elak liten snytbagge eller … vad vet jag?
Hurusom helst så är de vackra/ståtliga dessa ärrade åldersekar, och tänk om de kunde berätta.
Det var det om veckans bild. Kola in tredjedelar och skuggor/dagrar/ljus, det ger en känsla av höstens krispighet. Bilden är tagen vid Näs inte långt från Floda, i september för ett par år sedan.
Jovisst, här kommer veckans bild och en som är ganska nytagen. Vi var uppe på Söderåsen en väldigt fin torsdag nu i oktober. Från Kopparhatten hade vi mirakulöst fin utsikt genom dalen och långt bort i öster skymtade Hässleholm.
Höstfärgerna sprakade i solskenet från en lågt stående höstsol. Vackert. Fjärran från alla världsliga ting.
Idag var vi ute, min grupp 55+ och jag och vandrade vid Djurholmen, ett fint naturområde på Hallandsåsen. Här finns en liten bäck i ravin (resterna av en isälv), fin bokskog och en högmosse. Här har man brutit torv, slåttrat myren och använt avrinningsvatten till skvaltkvarnarna. Det här är gammal kulturbygd. När sedan molntäcket skingrades och himlen blev blå så blev det verkligen en lyckad utflykt. Och en del svamp hittade vi dessutom. Här på granstammen satt dessa praktexemplar av klibbticka;
Dags för lite svampplock! Jo, nu har regn dragit in över Skåne och den första svampen bör komma. Jag har fått rapport om både Karl-Johan o kantarell. Vi drar till Järavallen för att söka efter matsvampar. Här är markerna sandiga och det krävs rätt mycket regn för att soppar och andra ska sticka upp. Vi får en riktigt fin promenad även om det är glest mellan fruktkropparna. Enstaka kremlor hittar vi men inget matnyttigt. Betande köttdjur håller markerna öppna här på reservatet som ligger öster om E6:an. Och det är här vi hittar björnbär. Det är tidigt, men en del är både stora och svarta. Det blir ett par liter innan regnet stoppar vår iver. Och här några av bilderna från vår dag;
