Vårt bästa utflyktsmål, ett av de bästa, är Bälteberga. Här finns lövskog, bok mm och fina betade hagar. Råån rinner nere i dalen och bäckar ansluter. Ville gärna se strömstaren som brukar hålla till här under vinterhalvåret.
Det blev några uppskrämda änder istället. Här mata godset och ankorna blir rätt många . När de jagas vet vi inte men de är lätta att träffa. Även med en kamera. Den här eftermiddagen blev det några bilder och den jag valde var en med lite rörelse. Suddig med andra ord… Bakgrunden ett virrvarr och det kan vara ok, men det hade varit bättre om ankan flugit lite närmare mig än bakgrunden. Nästa gång!
Äntligen blev det lite extra flöde i Råån, hösten har varit sparsam på nederbörd. Men det var inga stor mängder laxar som hoppade mot den forsande vattenväggen. Många stannade till och och man med kamera på glasfiberspö gjorde tappra försök att fånga dem på bild. Även jag gjorde några försök – inte så lyckat. Ett buskage framför fallet och dåligt med ljus. En lax fastnade, om än tveksamt. Det får bli nya försök nästa år, 2023. Hm, det är ju typ på söndag.
Suddig bild – action? Kanske inte men det brusande vattnet ser man tydligt och laxen får jobba på bra och att det är en tuff match för firrarna att komma förbi. Det finns en laxtrappa och medan jag stod där ca en halvtimme var det iallafall en som tog sig förbi med hjälp av trappan.
En dramatisk himmel med kranar och skorstensrök. Och se kraftledningarna som skär genom bilden. Gäss kämpar i kylan och är säkert på väg ner mot Öresund för att övernatta på något ställe där det är isfritt. I fjärran ser man Köpenhamn med sin siluett. Talet drar ihop landskapet.
En bild med ett budskap. Miljö och natur kolliderar, eller klimatet ändras och visst blir det många dagar med kyla – extrema väder blir vanligare (nu är ju några minus inte så extremt) men bilden ger en illustration av vad vi kan förvänta oss framöver. Vi hoppas på att de styrande i landet blir klara över att det finns problem med både klimatet och den biologiska mångfalden. Två stora möten och vi får stå i skamvrån! Vi lever inte upp till klimatmålen och vi drar ner på anslag till narurvård. Hallå, hur tänkte ni nu.
Här är koltrasten som höll till samma lilla dunge som björktrastarna. Det här är en hona med sin lite bruna fjäderdräkt och svarta näbb. Sveriges nationalfågel. en solig dag med några minus och sol. För bästa skärpa fokuserar jag med fågeln mitt i prick men sen så får den vika åt sidan, lite av 1/3 regel så blir bilden genast lite mer intressant…
Idag, sol och lätt vind, perfekt för promis runt Vadensjö , detta blåsiga ställe. Och fullt med rastande fåglar i buskagen runt den lilla dammen. Här rastar finkar, trastar och många fler. Slån och nypon ger en del föda och en fågelmatare ger ett trevligt tillskott när temperaturen sjunker. En och annan rovfågel hittar också hit. Både vråk och glada. På bild en del av björktrastarna som hittat hit. En livlig flock som inte var helt nöjda med min närvaro. Det blev ett kort besök och bara någon bild. Den ovan, en av dem.
En liten parentes; På väg hem från stan nu på em dök det upp en havsörn. Tunga vingslag och med en rak kurs med riktning mot kyrkan. Vi följdes åt hela vägen – tomtkryss!
Hej, här kommer ytterligare en bild den här veckan. Den här stod på en nedfallen gren mitt i ån och tog det lugnt. Nedanför var det ett gäng gräsänder som sökte föda i det grunda vattnet . Närnatur med rinnande vatten är rogivande och dalen ger skydd från nordliga nariga vindar. Häger är en tacksam fågel att plåta. Den håller sig rätt lugn när temperaturen sjunker och är relativt van vid människor som vandrar längs ån. Smög dock bakom en björk, så fick bra skydd och stöd till kameran.
Bilde är tagen nere vid Ålabodarna en vintrig dag med en antydan till sol vid horisonten. Ljus över Köpenhamn där molnbanken tar slut. Och här på ställningen till den gamla bryggan satt en skarv som såg ordentligt blöt ut. Fällde ut dem gång på gång och putsade fjädrar. Tufft att vara fågel när det är nästan 0-gradigt i vattnet och några minus i luften.
Den gjorde sig bra mot ljuset i söder och blev till en siluett.
Lampor för julstämning till Barnens Jul den andra advent.
Veckans bild vecka 49, 2022
Det blir några stycken “veckans bild” denna vecka. En kompensation till alla missade bilder i höst.
Här är iallafall en bild som visar hur hembygdsföreningen i Asmundtorp, utanför Landskrona förbereder sig inför julhelgerna. Det är många lampor som ska upp och ge stämning. Koncentrerade män som tar uppgiften på största allvar. Bilden ger en fokuspunkt på lamporna och till synes att virrvarr av sladd. Men det gick väldigt smidigt, de har varit med förr. Ideella krafter som håller igång platser som Hembygsgården här och ser till att det blir aktiviteter för de som bor i byn och många därtill.
Tacksamma miljöer att skildra. Med många fina vinklar och anletsdrag. erfarenhet som speglar sig i ansikten.
Nu stämmer veckonumret, låg lite för min tid i förra veckan. Nåväl, här kommer två små hus för sopor. Hushållssopor utan sortering. Sthlm är lite sena på det där med sopsortering. Kompost frivilligt och sopnedkast. Och inkast av sopor, ett par luckor per sophus. Två par ögon som tittar på oss som går förbi. Ljus flödar, men solen står lågt och orkar bara lysa på den övre delen av fasaden bakom, utfrätt. Även denna bild från Bagis, så fotogenisk denna förort är.
I början av december, gråmulen 2:a advent och allt borde lysas upp av ljusslingorna och annat jullikt. Ett garage för tre familjer när bilen började bli allt mer vanlig, kanske sent 50-tal eller början av 60-talet. Och nu är det tre murkna dörrar i en länga som sitter mellan berg och hus. Tre par ögon som blickar mot oss. En historia från svunnen tid.
