Mmm, Amarillo, en suverän humle, som ger ölen häftig, fruktig beska. Den är god och passar mig väl. Jag har även testat Oppigårds IPA, och visst kan de humla ölen väl.
På etiketten skymtar en Dalagård och jag tvivlar på att ölen som bryggdes i brygghuset på den gården kom i närheten i smak och kvalitet som dagens Oppigårdar.
Och slagord; Gott öl från Dalarna och Början på en tradition.
PS Amarillo är en amerikansk humlesort.
En öl från Kanada, Djävulens horn, franska Kanada. Välrostad malt, god lagom sötma och med en beska som kunde varit något vassare. Det är ju trots allt en IPA.
Rund och lite touch av citrus, en god öl från brassarie Dieu du Ciel som betyder; Himlens Gud
Och sedan från himmel till helvete; Djävulens bryggd, men det är nog att ta i – snarare en lite änglalik IPA.
Intressant med en kanadensare, de har ju inte varit kända som ölbryggare. Testa!
Duvel, en belgisk öl med anor. Men det hjälper inte, när det ska till glukos (druvsocker) för att höja alkoholhalten till 8,5 tycker jag det är synd, ölen förlorar rejält på att inte få jäsa på bara malt.
Belgian Golden Ale, och visst är den gyllene i färgen, skummar rejält och har trots min kritik en frisk smak. En typisk mild beska, den doftar bryggeri, ger ölen en rund karaktär.
Alltför mild öl och alltför mycket alkohol, men detta till trots är BGA helt ok.
Halm och honung är ett omdöme och visst är den något söt, dock inte så det stör.
Dugges, Aveny, är en APA, en American Pale Ale, och en riktigt god sån. Den skummar rejält och det är en citruskänsla som slår emot när man drar in doften före första klunken.
En frisk öl med bra beska av några olika amerikanska humlesorter, (därav apa).
Ett mikrobryggeri utanför Göteborg, Landvetter, brygger många intressanta öl, och gör det bra.
Slogan; Dugges så länge vi kan minnas.
Wow, en riktig fullträff, en mörk lagom karamelliserad malt, korn och havre. Beskan är grymt lagom. Och smakupplevelsen har många dimensioner (det lät något krystat) som höjer den här ölen till en egen division.
Amerikansk öl, och Flying Dog Brewery, well done.
Detta blir årets sista öl
och Per i pannkakan önskar er alla ett Gott Nytt År
ett bra och smakfullt måttfullt ölår
En lättöl från Nils Oscar, god, frisk, lite söt, lagom beska, men vattnig. Inte det bästa betyget kanske, men en sommarkväll skulle den kunnat få några stjärnor.
NO är ett litet bryggeri i Nyköping, ett bryggeri som hyllar en man som drog till Amerika i slutet av 1800-talet. Kom tillbaka och brukade fädernegården i Norrland. En driftig man med många (rövar)historier från amerikatiden.
Så bryggeriet är en hyllning till denne man. Och på etiketten finns han i profil med hatt.
NO har andra öl som jag tycker är lite vassare. Så visst är det trevligt med dessa mindre bryggerier.
Och med en slogan; Från ax till strupe
På julafton blev det en julöl från Grebbestad bryggeri, ett litet bryggeri i Bohuslän. Och en god julöl, en mörk lager med välavvägd sötma. Den har den milda beska som anstår en julöl. Samtidigt som den har den typiska julsmaken ( pomerans och vört). En av de bättre julölen jag smakat den här säsongen.
Lille julafton och en American Pale Ale.
En god beska, lättrostad malt som ger en nyans av karamell och en doft av citrus.
En öl jag delade med sonen, inköpt av dottern på System i Bagarmossen. Bra köp var vi överens om, sonen och jag.
Och några slagord;
Go Green, go malt, go hops, go shark, go rilla, och allt finns förklarat på hemsidan; sigtunabrygghus.se
Välrostad malt och inte alltför söt. En beska som närmar sig en IPA i en välbalanserad smakupplevelse. Touch av kaffe och choklad men exotiska frukter som utlovas kan jag bara ana.
Gotlands Bryggeri har lyckats igen och bryggmästaren Johan Spendrup vet hur man komponerar en god vinter/julöl.
Bulldoggen Krut hälsar oss dessutom en smakrik jul – enligt etiketten.
