Nu kommer regnen, de efterlängtade regnen. Och här i grannens körsbärsträd sitter en ungfågel – fasan och undrar vad som står på. Ruggig i regnet. Den satt där helt stilla, ruskade på sig och tycktes förvånad över duschen som kommit in över trädgården efter mer än en månads uppehåll.
Det blir en bra siluett med ett ljusare parti i lövverket i bakgrunden. Grenarna med sina lavar ger en bra inramning och de ger dessutom en spännande diagonal genom fotot.
Vi har ett häckande par blåmesar i vår trädgård. De har bosatt sig i vår t valnötsträd. Och så flitiga de är. De rensar våra fruktträd från bladlöss och andra skadegörare – de blir liksom winwin här. Gratis bostad i utbyte mot biologisk bekämpning.
Det blev ett tillfälle när mesen hoppade runt bland bladen, när den tittade rakt in i kameran. De två blåmesarna är rätt skygga men att samla mat till den nykläckta kullen är prioriterat. Det var en lite glugg med fri sikt och det är då det gäller…
En tulpan i motljus i vår trädgård – så fin. Och tacksam att fota.Många bilder blir det på våren men aldrig tillräckligt många.
Lite kuriosa om just tulpaner, Wikipedia:
Tulpanmanin (nederländska: tulpenmanie), även tulpomanin eller tulpansvindeln, var en period under den nederländska stormaktstiden när prisnivåerna för valda lökar av den nyintroducerade och moderiktiga tulpanen nådde extrema nivåer. Händelserna utspelade sig 1634–1637 med den kraftigaste prisstegringen omkring årsskiftet 1636–1637, innan prisraset i februari 1637.
Vi har häckande starar under våra tegelpannor i år igen. Ett flitigt par som jobbar flitigt för att få ihop livspusslet. Och någon gång emellan så vilar en av dem på nocken. Det går åt många flygturer och många larver, insekter och daggmaskar.
Den här sitter fint med god utsikt och fjäderdräkten är metalliskt glänsande. Som en drag-queen är man frestad att säga. Jag är helt säker på att det blir en och annan saga i trastarnas värld när mörkret faller på och det är dags för de nykläckt att sova. De verkar vettiga och har stora hjärtan. Könen är lika – no big deal.
Visst har vi talgoxar i vår trädgård. Så fina och så härligt att höra dem i slutet av februari början av mars när de börjar fila på sin sång. Snösmältning och messång. Det här var just innan äppelträdet började blomma. Det här var nu i maj just innan äppelträdet börjat blomma.
Vi satt stilla och fikade och våra fåglar inser att vi är en del av trädgården och de flesta accepterar oss. Har man då kameran beredd, och de kommer riktigt nära, kan det ge tillfälle till detaljrika bilder. Kanske skulle jag beskurit den än mer.
Det är så härligt att våra fåglar kommer åter år efter år. De kommer som trädgårdens drag-queens i sin fina häftiga fjäderdräkt och det är bara hannarna! Honorna är lite mer diskreta. Vi tar dem för givet, men vi behandlar dem inte så väl. Vi sprider gifter, ökar våra utsläpp och bryr oss inte särskilt om klimatkris eller gör vi inte det…?
En rödstjärt förtjänar så mycket mer. När Miljödepartementet stängde var det en tydlig signal – du är inte så viktig för oss bara vi kan sänka skatter så vi får behålla makten. En dag, en vår kommer inte rödstjärten åter och vi kan räkna våra pengar men det är svårt att köpa en ny rödstjärt. Så SKÄRPNING, gör om och gör rätt.
En bild med ett tydligt budskap till alla vår politiker. Om drag-queens ska läsa sagor eller ej kan väl inte vara den viktigaste frågan för vår framtid? Klimat, biologisk mångfald och andra miljöfrågor – hur tacklar ni det? Det är den viktiga frågan för vår rödstjärt. Och visst är det väl häftigt att få höra en saga av en drag-queen!
Annandag påsk och Konstrunda i Landskrona och här vid Konsthallen blommar olika scilla med olika nyanser av blått. Verkligen ett hav av blommor. En invasiv art, men en art som inte gör så stor skada under de imponerande bokarna mfl trädslag. Tips; vänd mobilen uppochner när du tar bilden så behöver du inte böja alltför mycket på ryggen. Den gula blomman är vårlök.
Nu blir det en paus när det gäller indienbilder. Idag lite trädgårdsnatur. Våra ringduvor kuttrar ikapp, ett inte alltid uppskattat vårtecken. Den här satt i vårt fina äppelträd och slumrade. Och så vaknade den till och kikade med sin intensiva blick. Den är vaksam. och så hoar den, ett femstavigt hoande – lätt att skilja den ifrån andra duvarter.
Snart är häckningen igång och det blir tuffa dagar för dessa fredens symboler. Ringduvan fick sin ring tack vare att dess skapare höll den om halsen mellan pekfingret och tummen. Den var vit och målades grå – då blev det som en vit ring vid halsen.
Tidigare i höst skördade vi våra fikon. Det blev fler än 100! och det blev fikonmarmelad, ett par burkar och färska på ostbrickan också förstås. De är så läckra. När de gröna frukterna blir mörkare och sedan är mörkt bruna så är de som bäst, söta och välsmakande. Det är lätt att odla – det gäller att ha en härdig sort så att de inte fryser ner på vintern. Vår planta har vi haft i snart 30 år. Den har frusit ner två gånger, men kommer alltid tillbaka.
Marmeladrecept med rosmarin och chili fungerar bäst tycker jag. Bilde är tagen i början av september och är på den sista skörden. Och är det någon som funderar på att plantera fikon så är det dags nu.
Ytterligare en sommarbild, en mulen dag vid Hembygdsgården i Asmundtorp och en blommande blåklocka. Visst är den väl fin. En mulen dag och det gör att färgerna inte blir så utstickande, lite mildare typ.
Bra med många pixlar när man tar närbilder och de tål att förstoras. Lite oskarp mask på det och sen är det ok.