En single hop IPA från Alefarm bryggeri. Och det här är en härlig brygd, minst lika fin som den förra fr Alefarm som jag provat, Shine IPA, 21/2. Pivot har en god beska, fint skum och likaledes doft. Även denna brygd på korn- vete- och havremalt. Bra sötma och frisk i kroppen, tydlig frukt och inte så det stör. En riktig goding.
En mild skön IPA med doft, skum och lagom touch av beska. Lite av sockerdricka, och då inte på ett negativt sätt utan ett lyft. Malten är både av korn, vete och havre och det gör också det hela väl milt. Lite av tallbarr, inte så mycket inställsamt fruktigt. En dansk öl brygd av Alefarm i Greve. Snygg burk. Och slogan; Let the light shine.
Nu är det tid för julöl. Alltid så fascinerande att pejla utbudet, och det är stort. Först ut är Remmarlöv Gårdsbryggeri och en organic Ale. Kornmalt humle och jäst är det som behövs för att få till en riktigt god Winter Ale. Bra, lagom beska och en rostad malt som ger tyngd. Inget fruktigt utan bara en känsla av bröd och då knäcke. Suverän.
Den här tycker jag ska finnas med på julbordet i år. Så jag ger den klart godkänt. Made in Skåne står det dessutom på etiketten.
Bärnsten från Jämtland är en öl och ingen gammal fossil. Och en god, mild och lagom öl. En lager som passar bra en novemberlunch i Millesgårdens bistro. Rostbiff av kalv med allt. Ett bra sammanhang för denna gyllene dryck,
God sötma och lagom beska som omväxling till all IPA o APA. Fyra kapsyler av fem möjliga.
Bryggeriet 1413 brygger fortfarande hos andra. Och det går tydligen bra, för den här, Lill-Olas är som förra gången – riktigt god. En APA. Malt av både korn o vete och här är det helt ok. Som förra gången (se 29/7/2016) sitter vi i Borstahusen, inte långt från Lill-Olas, och tittar på solnedgången. Lagom beska, frisk och fruktig utan att vara vattnig. Lite exotisk och tallbarren finner jag inte heller denna gång.
Vi ser fram emot fler brygder från 1413.
Session IPA – en alkoholsvagare variant av IPA och med bibehållen beska och arom. Och den här lyfter bra, humle av amerikansk typ och med lagom bett. Aromatisk. Vattning, nja snarare uppfriskande, fräsch och somrig. Passar bra en fredagskväll i augusti när vi förbereder oss på en kvällsspaning på Persiederna och nattens stjärnfall.
Som sagt en bra brygd med en god friskhet. Även denna från Sälens fjällbryggeri. Jfr RIPA som jag provade häromdan!
Zantippa och Blenda, två ale från Wapnös Gårdsbryggeri. En god affärsidé som dessvärre inte når hela vägen fram. Zantippa är en mycket ljus ale som har beteckning IPA, men saknar den riktiga beskan som anstår en IPA. Det blir en syntetisk smak på hela skapelsen, och det är synd – en stor besvikelse.
Blenda, även den en IPA, är bättre med bett i beskan och bra kropp. Här finns tallkåda och en touch av citrus. Men oj, sedan kommer eftersmaken som drar ner omdömet till totalflopp.
Wapnö rider på mikrovågen och verkar ha tagit en hel del genvägar. Det går inte att brygga öl med instruktioner från Youtube. Anställ en bryggarmästare som får reda ut misstagen. Förutsättningar med närproducerade råvaror av hög kvalitet borde ge ett bättre resultat.
Ett nytt grepp, en ipa med rostad malt – ett trevligt tilltag som jag gillar skarpt. Ölen går lite åt det röda hållet därav RIPA!
Sälens Fjällbryggeri har lyckats väl med att brygga en god ipa med särpräglad malt utan att fibbla bort karaktären av extra humle. Det är lite otippat att hitta ett bryggeri i fjällen. Kornet odlas långt bort och humlen ska också upp på fjället, men den viktigaste ingrediensen finns här – vatten, och ett vatten som inget annat bryggeri kan matcha. Kan det vara hemligheten till det lyckade resultatet?
En IPL i snygg burk, med blommande klöver och ett par humlor. Inte Ale utan Lager, därav L:et.
Fräsch och mild, en riktig sommaröl. Visst är det lite beska och smakerna drar åt lite olika håll. Lite exotiskt och citrus och lite känsla av frukostknäcke. Och vilket skum – härligt.
Trevlig lager från lokalt bryggeri; Skelderwikens bryggeri.
