Maj månad läste vi Lucy Dillons roman; Ensamma hjärtan och hemlösa hundar.
Ensam kvinna ärver hus med hundpensionat. Lämnar glassig/stressad tillvaro i London för något mindre glamouröst. Personerna i det lilla samhället (medelstor stad) bildar kuliss och lämpliga sidohistorier. När en oborstad ogift veterinär dyker upp i handlingen blir det förutsägbart, eller kanske inte?
Boken är lättläst, trevligt avkopplande och lite lagom fylld med klichéer som tex … “för ett ögonblick insåg Rachel varför Longhamptons kvinnliga hundägare kunde tänka sig honom i rollen av Daniel Craig,” – puh
En bok för hundägare, eller så kanske den inspirerar till tanken att skaffa ett dylikt husdjur. Fångar även lite av vardag för yngre medelålders människor på engelsk landsbygd.
Målgrupp, yngre medelålders kvinnor. Smart, de är ju de som är de största bokkonsumenter.
Läs den, för en stunds avkoppling, och det finns åtminstone två till i serien.
