Äntligen, här kommer ett av dessa monumentala verk, templen i Tiruchchirappalli, Trichy, Sri Ranganathaswamy templet. Det är ett stort område, bland de största hinduiska som fortfarande är aktiva. Under december och januari besöks templen av en miljon människor.
Man möts av det högsta tornet, Rajagopuram, den kungliga ingången, 72 meter högt, rikligt dekorerat med gudafigurer.
I det centrala rummet ligger guden, Ranganatha och halvsover, en version av guden Vishnu, guden som skyddar och bevarar. In till det allra heligaste får jag som icke hindu inte komma.
Inom området finns ett otal olika tempel med sina pojarum där man ber och lägger några blommor, lite frukt mm.
När solen dalar och vi tänkte dra oss hemåt drar trummor och trumpeter igång. En av gudasymbolerna bärs ut ur ett av templen och bärs till den öppna platsen vid Rajagopuram. Människor samlas, bakom ett förhänge håller ett gäng Brahminer poja, bön. Och swish ridån går ner och folket jublar. Sedan bjuds på Pongal, en söt grötaktig anrättning till alla.
Det högsta tornet skymtar bakom trädet
