Februari och Selma Lagerlöf, författaren som bott och drivit flickskola i Landskrona. Museet i stan har en liten utställning om henne. På Drottninggatan låg skolan, en rätt liten skola och några kvarter därifrån bodde hon själv. Annars är det nog Värmland och Sunne som man kopplar ihop med Selma.
Jo, vi läste två berättelser, de var rätt korta, av henne nu till mötet i februari; Herr Arnes penningar och Körkarlen. Båda två lite ruggiga sagor/berättelser. Ond bråd död, onda och goda människor figurerar i båda historierna. Berättelserna är nästan gastkramande, och ger en inblick i dåtidens vardagsliv med umbäranden och elände samtidigt som människors godhet är närvarande. Och till viss mån godtrogenhet som blir så fel.
Romanerna/novellerna var lättlästa trots det lite ålderdomliga språket. Herr Arnes penningar är det mer “action” i än i Körkarlen. I båda finns en religös underton och även det speglar samtiden – religionen spelade en betydligt större roll för 100 år sedan då historierna utspelar sig.
Vi var alla överens om att det här är två klassiker som är trevligt att ha läst, Selma är ju trots en av våra mest berömda författare och tilldelades Nobelpriset 1909.
Vidare visar dessa två berättelser på en förskräcklig kvinnosyn. Det var kvinnans ansvar att hålla ihop familjen och bedrövliga karlslokar gick fria. Vid denna tid var också lungsot en del av vardagen och ett reellt hot. Lungsot eller TBC drabbade oftast de mest utsatta i samhället, de fattiga som var synnerligen trångbodda och under dåliga sanitära förhållanden.
