Graham Swift heter författaren till denna bästsäljare. Det är 1924 och den siste mars, mödrarnas söndag, (mors dag typ). Tjänstefolk på gods o herresäten har ledigt för att ha möjlighet att hälsa på sina mödrar.
Jane har ingen mor att hälsa på, hon beger sig till granngodset och hälsar på sin älskare. En relation över klassgränser som inte är socialt ok men som ändå accepteras? Eller är det här en husbonde jr som tar för sig för att han kan och har den position han har? Hade “Me too” hängt ut denne stilige unge man? Hur hade Janes historia skildrats av en kvinnlig författare?
Det är efterkrigstid och den unge mannen har överlevt till skillnad från sina två äldre bröder och många av hans kamrater i grannskapet. Ett stort ansvar vilar på denne mans axlar, kanske en alltför stor börda.
Ett läsvärt tidsdokument av en författare, Graham Swift, som föddes i London -49. Och den tid han skildrar är hans far- och morföräldrarnas tid.
Vi hade lite olika åsikter om boken, allt fr ointressant till en skicklig skildring av en omöjlig relation till “Downton Abbey”-känsla.
