Hanna och Anna möts på Kuba. Två olika livsöden, Hanna, som är gammelmoster t Anna, drivs från Tyskland strax innan krigsutbrottet, Anna bor m sin mamma i New York. Som läsare följer vi Hanna och Anna från tidig ungdom fram till mötet på Kuba. Hannas familj utsätts för nazisternas brutala idéer och handlingar i Berlin under 30-talet. En fruktansvärd tid. Flykten är oundviklig. Atlantångaren St Louis tar familjen t Kuba men de 900 passagerarna är inte välkomna iland. Allt enligt historien. Dock får ett fåtal gå iland, bland dem Hanna och hennes mor och de kommer att etablera sig i Havanna.
Det är en gripande bok med två så olika öden och ändå en känsla av att liknande händelser sker även nu; Kriget i Syrien med alla flyktingar, Burmas behandling av rohingyas och deras flykt t Bangladesh. Kinas sätt att förtrycka sitt eget folk i nordväst, listan kan göras lång.
Armando Lucas Correa som skrivit romanen är själv född på Kuba och är väl insatt i hur Kuba förvandlades från en kapitalistisk spelhåla/semesterö till en revolutionär idealstat ….? Romanen är välskriven med växlingen mellan Hanna och Anna som en sporre att inte lägga den ifrån sig. Den är läsvärd och en tankeställare för vår tid och hur vi behandlar utsatta människor.
