Här två bilder av skarv som satt sig på stenpiren som går ut i Sundet vid Fortuna/Rydebäck. De njuter av den fina dagen med sol – första på det nya året 2023. Svallvågor kommer in från de stora båtarna som trafikerar Öresund, och de är många. Mitt i högen av skarv har även ett par trutar fått plats. Det är ett väldans väsen på skarvarna och alla tycks vara upptagna med att torka vingar och putsa fjäderdräkt. Säker viktig när kylan biter om natten.
Bakgrunden på första bilden påminner om att Sundet är ett vatten med stor påverkan av industrier, soptippar, avloppsutsläpp och annat. Nu är det mesta åtgärdat och Sundet är friskare. Och många vill bo här vid kusten. Trycket är stort på kommunerna längs Öresundskusten. Det är budskapet i bilden – natur och människor kan samsas till viss del. Sträckor utmed kusten måste skyddas och det finns många bra exempel på det.
Det blev många bilder den här veckan. En slags kompensation för alla missade veckor förut. Den här satt högst upp i ett päronträd och höll uppsikt över fågelmataren. Den är nog mest tänkt att utfodra fasaner och andra jaktbara fåglar. Sparvarna kommer inte bli stekt, det är nog bara kungligheter som konsumerar stekta sparvar…
Rätt ljus med lågt stående sol och fin blå himmel. Även om det inte är det vanliga tillståndet här i Skåne så är det de tillfällen man tar med sig kameran. Man kan ju fundera på hur mycket bilder skulle beskäras och hur man ska fotoshoppa mm. Så här blev det i vart fall och det är ju en vanlig fågel här och man kan vara tacksam att småfåglarna kan åka snålskjuts på lite större vilt i kärva vintertider
En bra start på året med ett stort antal “veckans bild”. Det är bara att gilla läget, tack och beundra. Jo, nu i slutet av januari och början av februari samlas stora mängder svartfågel här i vår by. Det är både råkor och kråkor, men också kajor. De för lite/ibland mkt oväsen och sätter sig ofta i de höga träden här för att få lite överblick över nejden. Nog är det ätbart de främst spanar efter och tidig mornar sitter de på fälten när den lilla frosten tinat och de hittar, verkar det som, en hel del ätbart.
Här sitter ett utsnitt av flocken och det blir väldigt grafiskt svarta mot den ljusa bakgrunden. Trädets grenar är vackra och även de svarta. Kajan som lyft är lite suddig och ger en hum om att de är rätt snabba i det kala grenverket. vackert kaotiskt mönster som ändå ger en känsla av gemenskap.
Här några av gårdagens bilder vid Salviken, viken som ligger söder om Barsebäck. En blåsig eftermiddag med uppsprickande molntäcke. Och just när solen bröt igenom tog jag dessa två bilder på knölsvan. Det var väldigt många av dem som låg i den skummande viken. Inte mycket annan fågel dock. Lite gäss, skarv och änder. En trevlig runda längs vattnet om än blåsig.
Kärnkraftverket dominerar med sina två klossar. Det är tydligen helt avvecklat sedan många år – och skönt är det. Nu hotas med en ny start och det gillar vi inte. Sämst tänkbara ställe. Vi hoppas på att allt jämnas med marken och naturen återställs. Är återställning av marken medräknad i budget när det gäller ny kärnkraft? Stolligt är det.
Här kommer ytterligare bilder den här veckan. Kunde inte låta bli. Den här måsen låg och följde svallvågorna en bit ut. Lite ensam därute samtidigt som den lät sitt missnöje låta, eller om det var ett nöjt läte? Den tog sig snart i land och mot den mörka stranden och mörka havet gjorde den sig fint i sin så vita fjäderdräkt och röda fötter/ben. På sommaren blir huvudet mörkbrunt och då ser den ut som vi är vana att se den.
Det blev en serie bilder där den går i strandkanten letandes efter något ätbart. Röda ben gör sig också bra och den här dagen när solen sken blev måsen verkligt fotogenisk.
Den finaste dagen i år, en fredag i slutet av januari. Soligt och vindstilla. En härlig känsla efter alla dessa oxveckor. På stranden ute vid Rydebäck såg vi de här bläsänderna. Visserligen en vanlig and men ack så fin. Stillsamt guppade de på vågorna och några svallvågor från passerande fartyg. Stiligt.
Det blev många bilder och som vanligt svårt att välja. Linjer, tredjedelar, oskarp bakgrund och allt annat man ska tänka på. Så det blev tre bilder av dessa finisar. Inget allvarligt budskap denna gång – snarare en förhoppning att det fina vädret kan hålla i sig.
Här kommer lite fler gäss. Och det här är också kanadagäss. En massa som håller till på åkrarna runt Vadensjö. Bilden ger lite av miljön också – möllan i bakgrunden finn en bit norr om Landskrona och står i det som kallas Smörhålan. Häftigt namn – det var nog det bästa stället på jorden att bo på, en by med mjölk, smör och honung, kan man tänka.
Ett virrvarr av fåglar i lite småmulet ruggigt januari. Komposition? virrvarret rör sig i sidled och ger en riktning i bilden och öde finns den vinglösa möllan (väderkvarnen) en känsla av kacklande gäss förmedlas i bilden. Rörigt men organiserat kaos. Inte som svensk politik som just nu är bara rörig.
Att tjuvfiska ål är som att skjuta noshörning, sa Patrik Svensson ang den tjuvfiskande fd statssekreteraren. Detta när regering drar åt svångremmen för natur och miljövård. Vem bryr sig? Känns som det är inställningen hos våra politiker just nu när 2.000 arter är hotade i Sverige. Vi har skrivit under Konventionen om Biologisk mångfald, så det så.
Ute vid Lundåkrabukten samsas vindkraftverken med gässen. Här ett gäng kanadagäss på väg för att rasta och söka föda ute i bukten. Från fågeltornet har man god överblick över fågellivet här vid Lundåkra. Det stora kraftverket ser nära ut men gässen har god marginal till vingarna.
Alltid spännande med linjer i ett foto. Vingarna, stolpen och gässen i sig ger linjer på alla håll. Ett budskap med fotot – vindkraft är en bra energikälla som inte får schabblas bort som vår näringsminister är på god väg att göra.
Lite blå himmel mellan allt regnande och det känns så bra. Och det tyckte nog råkorna som höll till i den här björken. De spanade efter ätbart som trafiken lämnar efter sig eller något annat som kan hålla dem igång.
Råkorna ger en linje in i bilden och blicken hamnar på kyrktornet som glänser i den svaga vintersolen. Ett par råkor till höger balanserar bilden. För några decennier så var råkorna sällsynta även här i Skåne. De förgiftades av betat utsäde (kvicksilver) och var nästan helt borta innan man åtgärdade och förbjöd betningsmedlet. Här är de nu väldigt talrika och under vinterhalvåret samlas de i flockar och hänger i större träd och spanar.
I går var vi och såg utställningen Ralph Nykvist och en mängd bilder han tagit under årens lopp. Inte mycket natur, men desto finare bilder från gatumiljöer i Landskrona och Helsingborg. Även nedslag i Venedig under karnevalen och många andra platser. Se den på Dunkers i Helsingborg!
Här två godkända öl, en IPA och en lager, en dansk; Vocation, smash and grab. Och en svensk; Finn, California lager.
Den första en dubbel IPA, och riktigt god, trots alkoholhalt lagom sötma, och inte störande fruktigt exotiskt som etiketten hotat med. Ofiltrerad, och det sägs att smaken gynnas. Well, den är ok och lite till, 8 av 10.
California lager gillar jag och den skulle kunna bli än bättre om den bryggts på bara kornmalt, det är jag övertygad om. Den är något mörk – inslag av rostad malt som ger lite av julmust/svagdricka åt ölen. Även denna är ok och lite till, 7 av 10