Veckans bild, vecka 20, 2016
Här, en rätt rolig bild som visar några unga män på turistresa till Jaisalmer, staden i Tharöknen. Unga män som kommer från Delhi eller Mumbai för att se lite mer av sitt eget land. Och det var mycket turister i Japsalmer när vi var där i början av året. Det är då det är den stora turistsäsongen. Och det finns mycket att skåda i Japsalmer med omgivningar.
Uppe på fortet, som den här bilden är tagen, har man en makalös utsikt. Och tänk att få en selfie med utsikten som bakgrund.
Glador och en och annan falk häckar här i muren som omger fortet.
Bilden som sådan, männen står i centrum omfamnade av den halvcirkelformade muren. De har klättrat upp på en kanon som mannen med kameran gränslar. Två har fokus på tagningen medan de två andra verkar inte vara riktigt beredda. Bilden är delad i två lika stora delar av horisonten – det första man lär sig att INTE göra. Men här är det ok. Bilden är ngt shoppad. Männen står i skuggan och var väldigt mörka, nu är det lite upplättade med levels.
Det som börjar bra slutar med platt fall. Romanen inleds med att Elsa, nybliven änka stalkar resenärer till Arlanda och vidare ut i världen. Vi får dessutom följa Isabelle och Carina, två väninnor som hamnar på den engelska landsbygden där de kommer att driva ett B&B.
Slumpen/ödet för de tre kvinnorna samman och det är nu romanen blir en uppsjö av klichéer och fördomar, en sängkammarfars. Ett förflutet, en samling odugliga män, ersätts med ett gäng drömprinsar. Roligt, billigt eller bara pinsamt dålig litteratur.
Vi i cirkeln var rätt överens om att det var en dålig bok. Ett försök till en feel-goodroman och visst, lite spekulativa sexinslag och lyckligt slut. Men det var allt.
Åsa Hellberg skrev boken.
Veckans bild, vecka 19, 2016
En av de fina dagarna nu för ett par veckor sedan stannade jag till vid vägkanten och tog den här bilden. Ett lusthus som sticker upp i sädesfälten. Ett nästan runt litet hus som säkert har utsikt i 360 grader uppifrån höjden.
Linjerna i fältet fångar intresset för bilden och därtill ett par teletrådar (eller om det är el). Linjer som delar bilden.
Komposition och ett platt ljus på tidig eftermiddag ger bilden sin speciella karaktär. Juste.
Ytterligare en öl från Innis & Gunn, en mörk ale. Ölen lagras i bourbonfat av ek (bourbon är amerikansk majswhiskey).
Smaken är rätt svår att sätta ett finger på; julmust med inslag av vanilj och kaffe. Lite exotisk bris/viskning i undertonen. Och ölen är väldigt mörk och bör vara resultat av hårdrostad malt, något färgämne finns inte i innehållsförteckningen.
Mörka öl är inte riktigt min favorit. Jag ser mörka öl som den kalla årstidens öl och det är säkert fördomsfullt. Det gick bra igårkväll efter den varmaste dagen detta år.
Veckans bild vecka 18, 2016
Här går man inuti akvariet i en glastub och många var vi som ville titta närmare på rockor och hajar som omgav oss genom tunneln. Undras vem som var mest nyfiken – fisk eller människa.
Det här var 2013 och akvariet på Amager, Köpenhamn var relativt nyöppnat. Och det var jättefint. Så mycket firrar i alla olika former och färger och farlighet. Dessutom fanns det ett riktigt stort akvarium med massor av vatten och stora hajar med gigantisk glasruta som enligt info skulle vara närmare en meter tjock – en meter, oj då.
En verkligt trevlig utflykt med barn och barnbarn.
Ett inlägg om vår trädgård;
Woow, det var ett tag sedan och nu finns mycket att rapportera;
Ett helt nytt projekt – men det återkommer jag till såsmåningom.
Och nu när den första plommonblomman slog ut 6/5 och idag blommar hela trädet. Så makalöst vackert. Det är likadant med vårt stora körsbärsträd, idag blommar det för fullt. Grymt vackert. Läckert, exakt läckert. Mmmm det är mäktigt.
Men rubriken var tulpanvår – och visst blommar våra tulpaner nu och helt galet överdådigt. Hela trädgården har plötsligt fått liv överallt. Vårt doftolvon har inte doftat som det gör iår någonsin förr. Och doftar gör det. Gott.
Njut av några bilder – kunde nog fyllt servern med trädgårdsbilder, men det får bli ett litet urval;
PS Tulpanerna, de röda, som är nya för iår är av sorten; bokharantulpan. Bukhuran är en stad i Uzbekistan och det är här i trakterna som tulpan har sitt ursprung – bra namn för en sort som tagit upp det ursprungliga och inte är allt för förädlad.
Nu är våren/försommaren på G på riktigt. Maj månad och många lediga dagar (för folk som jobbar).
Ölen igår kväll som jag delade med svägerskan var en positiv överraskning, Sibbarps Husbryggeri, Citra India Pale Ale. Frisk utan att vara vattnig, bra stuns i beskan och en övertygande lagom citrusnyans.
Sibbarps bryggeri är ett av alla dessa mikrobryggerier som poppar upp runt om i vårt land. Den första bekantskapen var trevlig och det lovar gott framöver.
Dessutom har de storskarv som sin symbol – trevligt.
En god öl en vårkväll som igår. När det är småkallt och med tunga regnmoln kommer I&G original bäst till sin rätt. Den är raka motsatsen till de IPA som jag brukar prova.
Innis and Gun, original, är något söt, karamell/kola och med inslag av vanilj. Beskan ligger i försiktigt i bakgrunden och stöttar. Ok, det här är en engelsk öl lagrad i ekfat för att ge ölen en intressantare karaktär. Lite over-kill! En öl utan tilltugg och att dricka den till mat är otänkbart. Njut den som den är.
Ps. Innis and Gun original går inte att köpa på ICA
Veckans bild, vecka 17, 2016
Krasse är en av de mest lättodlade växterna som man kan ha i sin blomsterrabatt. Och en av de finaste. Den ska välla ut över gräsmattor och gångar. Den måste få ta plats. Det är den här röda/oranga som jag tycker är den mest läckra.
En närstudie ger också en dimension till krasse som är spännande. Komposition – det har naturen fixat och vi bara observerar.
William Stoner, uppvuxen på ett litet lantbruk i den amerikanska Mellanvästern, är mannen vars liv vi får följa. Han förväntas ta över gården, men ödet, eller om det är hans egen vilja, vill annorlunda. Han blir kvar på universitetet där han finner litteratur betydligt mer intressant än agronomi. Vi följer W i den akademiska karriären och hur W träffar en kvinna, gifter sig och bildar familj.
Är han misslyckad i sin lärar/vetenskapliga gärning och hur kommer det sig att giftermål och familjeliv blir en katastrof?
Vi som får följa William genom livet blir lite stressade av hans mesighet och avsaknad av handlingskraft. Men hur var det vid sekelskiftet (1800 – 1900) och framöver, första världskriget och senare depressionen. Om man sätter det hela i sitt samanhang blir det mer begripligt.
John Williams, författare till boken är en god berättare och ger oss insikt i vad som händer inom huvudpersonen, William och hur han lever sitt liv med Edith och Grace, fru respektive dotter.
Det är en fascinerande berättelse, och vi funderar kring; hur mycket är självupplevt och hur mycket har J Williams spånat?
Konflikten mellan Stoner och den nye prefekten är säkert något även akademikern John Williams sett i sin närhet.
Vårt omdöme var enhälligt; en bra bok, en av de bättre vi läst och som vi varmt rekommenderar.
Andra omdömen;
En gripande roman.
Välgestaltad, vackert skriven.
Så djupt rörande att den tar andan ur dig.
